KONSTNÄREN #2 2022 Konsten och demokratin
Detta nummer tar avstamp i det kanske mest grundläggande för svensk konst idag–konstnärens relation till det gemensamma styret, vår demokrati. I en rad intervjuer och reflexioner lyfts perspektiv på konstnärlig frihet, demokratiska strukturer och hämmande mekanismer.
Erik Augustin Palm talat med företrädare för flera kulturmyndigheter om hur de klarar av att balansera de politiska kraven med konstens oberoende, utifrån den omtalade utredningen "Så fri är konsten" från 2021.
I numrets stora politikerintervju har Karolina Modig träffat företrädare för de åtta riksdagspartierna och ställt samma fråga om hur den konstnärliga friheten ska säkras rent kulturpolitiskt och vad som är dess största hot, enligt politikerna. Emil Åkerö skriver om nätets offentlighet och toleransgränser, inte minst vad gäller avbildningar av kropp, maskulinitet och nakenhet. Vi möter även forskaren Edda Manga som skrivit en rapport om konst och demokrati samt konsthistorikern Kristoffer Arvidsson som undersökt hur svensk konstnärlig kanon utvecklats i en ny utställning.
Artiklar ur detta nummer
Konsten under attack
Krönika för medlemssidorna i Konstnären 2 2022 av Linda Marie Karlsson, vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Hur mycket konst tål Sverige?
Riksdagspartiernas konstpolitik är ofta en tävling i vem som skärpt siffrorna och lagförslagen starkast sedan förra valspurten. I KONSTNÄRENs politikerintervjuer för 2022 har Karolina Modig sökt blicka bortom specifika procentsatser och opportunt valfläsk mot de mer fundamentala demokratiska frågorna om armlängds avstånd, konstnärernas villkor och kulturens reaktion på kriget i Ukraina.
Ledare #2 2022
En stor del av alla de konstnärer jag mött i mitt liv har tagit det politiska och gemensamma på djupaste allvar. Inte bara i konsten, utan genom hela sitt liv, som medborgare och medmänniska. Kanske har detta varit tydligast bland konstnärer som levt i dysfunktionella demokratier eller rent av auktoritära regimer.
Är konsten underställd demokratin?
Hur kan idén om folkstyre förenas med konstens exkluderande system? Chefredaktör Robert Stasinski letar efter alternativ för konsten bortom populism och instrumentalisering.
Vem representerar konsten?
I rapporten Konst och demokrati – Representationsmakt av Statens konstråd frågar idéhistorikern Edda Manga vilka implikationerna är av att det civila samhället är beställare av konst?