Katarina Jönsson Norling: Vår förhoppning är att ge stöd till konstnärer som utsätts för hot och hat

TEXT: Katarina Jönsson Norling

Det är olagligt att utsätta en annan människa för hot och hat. Det vet och respekterar de flesta i vårt samhälle. Ändå visar statistiken att en tredjedel av våra medlemmar någon gång har utsatts för hot, våld eller trakasserier på grund av sitt konstnärskap.

Och så många som en sjättedel av konstnärerna och författarna uppger att de har utsatts de senaste året rapporterade Myndigheten för kulturanalys 2016.

Hur allvarligt är detta? När frågan om yttrandefrihet tas upp internationellt är det lätt att tänka att den problematiken inte berör oss, att vi redan har fullständig yttrandefrihet och att så kommer det att förbli. Att i vårt land kan alla människor uttrycka sig fritt, även konstnärer. Så tänkte jag nog också själv innan jag tvingades inse att så enkelt är det inte.

Ett av de första dokumenten som jag som ny ordförande för Konstnärerans Riksorganisation 2013 fick i min hand var en internationell rapport från FN:s speciella rapportör för kulturella rättigheter, Farida Shaheed. Hon skrev om den globala och växande oron att konstnärliga röster har blivit tystade och fortsätter att tystas med olika medel och på olika sätt. Rapporten handlade om hur olika länders restriktioner i lagar och förordningar begränsar konstnärernas möjlighet att uttrycka sig men hon skrev också om effekten av hot och hat mot enskilda konstnärer ”Konstnärliga uttryck och verk blir särskilt attackerade eftersom de kan sända särskilda budskap och uttrycka symboliska värden på ett kraftfullt sätt eller kan uppfattas som att de gör det.”

Konstnärernas Riksorganisations engagemang i frågan började för ett antal år sedan med att vår tidning Konstnären ägnade ett nummer åt konstnärer som utsatts för hot. Det väckte stor uppmärksamhet och vi förstod att det fanns ett behov av att veta mer.  Tillsammans med Författarförbundet och Svenska Pen arrangerade vi därför seminarier och samtal som gett oss mer kunskap om vad konstnärerna utsätts för och vad som behöver göras. Tydligt är att hoten påverkar .  både konstnärer som utsätts och konstnärer som vet att hot förekommer och kan drabba dem. Arrangörer har vittnat om att de tänker sig för både en och två gånger innan de visar ett verk som riskerar att väcka hot.

Under våra samtal var det många av konstnärerna som fann stöd i att höra andra utsatta berätta. Det uttrycktes också ett stort behov av att få råd om vad man som konstnär kan göra i en utsatt situation. Vi har därför tagit fram en skrift som beskriver bland annat hur hoten yttrar sig, vem som drabbas samt en checklista med åtgärder. Vår förhoppning är att den ska ge utsatta konstnärer stöd och sprida kunskap. För som skriftens redaktör Anders Rydell skriver är ”den dystra sanningen att de flesta hot aldrig uppmärksammas. De drabbar konstnärer och författare i tysthet. Många är rädda, av förståeliga skäl, för att mer uppmärksamhet ska leda till mer hot. Men för att kunna stävja hoten måste vi prata om dem”.

Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnörernas Riksorganisation

Här finns skriften "Hat Hot".