24 fragment om ljud

TEXT: Fathia Mohidin och Jin Mustafa

BILD: Margareta Blom Sandebäck

Konstnärerna Jin Mustafa och Fathia Mohidin har samarbetat i installationer där de fört in ljud i ­konstrummet. I KONSTNÄREN för de ett fragmenterat samtal om sitt intresse för ljudande vågor och de idéer, historier och ­myter som inspirerar deras konstnärskap.

_{Fathia Mohidin och Jin Mustafa. Collage av ljudvisualiseringar från verken Chop Chop Corporal och In the Vicinity, 2020.}

 

1

”Vågor ljuder över gränser mellan det hörbara och det -kännbara, och mellan hav och land.” ¹

2

Att fråga hur ljudet känns i kroppen blir lika relevant som att fokusera på vad kroppen kan höra. Utgångspunkten för ljudets existens är inte att det hörs, utan att den soniska materialiteten rör sig bortom hörandets gränser. Det kan få oss att öppna upp för förmågan att skapa bilder med andra sinnen än ögat och transporteras till olika platser. En möjlighet att projicera en ljudbild i det inre ögat.

3

Jag graverade
ord i kyrkklockorna som
jag ville skulle ringa ut i
vågorna och för evigt bestå.

4

Föreställ dig att luften är ett oändligt atmosfäriskt bibliotek, på vars sidor allt som någonsin har sagts eller viskats för evigt är skrivet – att sonoriska vibrationer har lämnat sina avtryck på atomerna i luften runt oss. Det atmosfäriska biblioteket växer okontrollerat och vibrerar bortom kroppens liv. Samtidigt på en annan plats växer ett annat bibliotek fram – ett fonografiskt – som aktivt skapas och kategoriseras efter olika intressen. En plats där våra luftrum selektivt övervakas och spelas in. ²

5

Ljudets kraft ligger i att det hela tiden rör sig. Ostoppbara vågor rör sig i ”aerosoniska” riktningar likt mytologiernas vindar styrda av gudar. Ljudet är aldrig stillastående.

6

Nornorna spinner våra livstrådar och avgör våra öden.
I en parallell verklighet arbetar de som telefonister och kopplar oss samman över tid och rum, från nuet till framtiden.

7

Enligt kvantfysiken är världen uppbyggd av vibrationer. Om det är så att vi är omslutna av vågor, är det då bara en fråga om vilken våglängd vi väljer att resonera med? Du berättade för mig att spiritualisterna från slutet av 1800-talet hade liknande funderingar, och deras önskan att få kontakt med minnen och signaler från andra dimensioner bidrog till utvecklingen av telekommunikationen.

8

Om ljud är ett fysiskt fenomen så är hela vår kropp en trumhinna.

9

De sa i etern att människan är dagdjur. Innan det elektriska ljuset kom in i hemmen förändrades hierarkin mellan sinnena när natten föll. Mörkret förde med sig en form av lyssnande som förstärkte ljudets förmåga att sträcka sig bortom kroppar och saker, och bad om en annan syn på världen. ^{3, 4}

10

Luften som havet – det oändliga blå, dit ögat inte når – förlängs med vågor av ljud. Riktade ljudfrekvenser från ett fartyg pulserar ner till havets botten. Ett eko studsar tillbaka och avslöjar avstånd och rumslighet.

11

Genom en hydrofon hördes ett bloop. 
Var det ett eko från Drexciya långt borta? ^{5, 6}

12

För över 800 år sedan i Mesopotamien skapade Ismail Al-Jazari den första trummaskinen.

13

”Människor som rör sig som maskiner, maskiner som rör sig som människor: Det viktiga ordet är rörelse.” Bortom fästa identiteter finns en sonorisk framtid, skapad ur en mytologi av det Detroitbaserade technokollektivet Underground Resistance. Deras musik produceras utifrån en strävan att skapa släktskap mellan människa och maskin – att bli mänskliga tillsammans. ⁷

14

Jag förstod ljudet som vapen innan jag förstod det som kropp. En kropp skulpterad av koncentrerade ljudvågor – solida objekt av luft.

15

Basen går genom golvet och ger oss en rytm att följa. Impulser från högtalarna trycker till över bröstet. Vibrationerna mäts i hertz och är ett mått på hur många tryckvågor som träffar vår kropp under en sekund. Under 20 hertz så rör sig basen så långsamt att vi inte längre hör ljud, utan bara känner vibrationerna ännu kraftigare mot kroppen. Basen har nått sin vändpunkt och skiftat till infraljud. Trumhinnor förstörs och eftersom våra kroppar också är trumhinnor, skadas även dem. Vi mår illa och utfallet kan vara livshotande. Basen som en gång samlade oss i en gemensam rytm splittrar oss.⁸

Fathia Mohidin och Jin Mustafa. Collage av ljudvisualiseringar från verken Chop Chop Corporal och In the Vicinity, 2020.

 

16

Strömmande luftmassor och vatten. Åska och norrsken. Naturliga källor som kan alstra 
infraljud.

17

Lips är den sydvästliga vindens gud inom grekisk mytologi och för vinden in i andetaget.

18

Bruset liknar sand i vinden. På avstånd hörs tre rytmiska slag. En pulserande ton växer långsamt fram, oregelbundet skiftande, bort i tystnad och tillbaka. En bild tar form som en plats utanför tiden.⁹

19

Ljudet blöder och läcker likt en skulptur placerad bredvid en målning.

20

Varje utställningsrum är en resonant kropp. Vågorna som reflekteras mot rummens alla ytor färgas oundvikligen av arkitekturens akustik.

21

I ett till synes tomt utställningsrum med vita väggar surrar ett ventilationssystem monotont från fyra högtalare. Surrandet övergår i andningar och stön. Rytmiska och repetitiva ljud från maskiner och kroppar i rörelse varvas och upprepas. En svart durkmatta fyller rummet med en stark gummidoft och ögat måste lämna plats för de andra sinnena.¹⁰

22

När händer klappas runt Kukulkanpyramiden i Yucután ringer en kvittrande ton längs med templets höga och smala trappor av kalksten. Pyramiden imiterar praktquetzalfågelns sång.

23

Arkeoakustiken lyssnar till historiens ekon och undersöker hur arkeologiska platser och artefakter har konstruerats med ljudet i åtanke.

24

Jorge Luis Borges skrev om en stenpelare i en specifik moské i en stad, där man kunde höra hela världen om man la sitt öra mot den.