Konstnärer som grupp har en bred kompetens
TEXT: Sofia Curman
BILD: HILLEVI ÄRLSJÖ GILLGREN
Arbetsförmedlingen Kultur Medias chef Stefan Popovic om bild- och formkonstnärernas arbetsmarknad.
Hur jobbar Arbetsförmedlingen Kultur Media med bild och formkonstnärer? Vilka typer av jobb förmedlas?
– Vi jobbar generellt brett med kulturarbetare, och i synnerhet med bild- och formkonstnärer för att deras arbetsmarknad präglas av väldigt få anställningar, utan det rör sig i mångt och mycket om andra typer av uppdrag, till exempel offentliga gestaltningsuppdrag. Vår uppgift handlar då mycket om att vara en rådgivare; var någonstans kan finnas uppdrag att söka? Vi jobbar också med att synliggöra konstnärers kompetens för olika delar av arbetsmarknaden och möjliggöra möten mellan konstnär och uppdragsgivare.
Hur gör ni det?
Ett bra exempel är våra portfoliovisningar där konstnärer får träffa potentiella uppdragsgivare. Det senaste året har vi samarbetat med landshövdingar runt om i landet, där det lokala näringslivet bjudits in och så får konstnären göra en pitch och försöka väcka ett intresse.
Hur följs portfoliovisningarna upp?
– Det är lång ledtid från en portfoliovisning till ett konkret uppdrag. Vi ser resultat, men jag har inga exakta siffror på hur många som fått uppdrag.
Man pratar ofta om konstnärers kompetens och att den skulle kunna vara attraktiv på många olika delar av arbetsmarknaden. Vad menar man när man pratar om konstnärlig kompetens?
– Konstnärer som grupp har en bred och generell kompetens som gör dem gångbara inom många yrkesområden, till exempel inom skolan eller vården. Vi har också haft projekt där vi marknadsför konstnärers kompetens att processleda och jobba med grupp- och teamutveckling inom näringslivet.
Det har man ju pratat väldigt mycket om – att konstnärers kompetens kan vara användbar för näringslivet. Tycker du att era projekt har gett någonting?
– Vi vet att det har varit lyckade försök, men den önskvärda effekten, att man från näringslivet hör av sig till oss och till exempel söker en konstnär som ska processleda en ledningsgrupp har vi inte sett än.
– Det är ingen statistik vi har, tyvärr. Vi följer inte specifika yrkeskategorier på det sättet.Hur många konstnärer får jobb genom AF Kultur Media?
Hur vet ni då om ni gör ett bra jobb?
– Vårt arbete kan leda till jobb på olika sätt. Allt går inte att beskriva med termen ”har fått jobb genom AF”. Vi tittar på omsättning nedbrutet per kontor, men inte specifikt på hur det ser ut för bild- och formkonstnärer jämfört med exempelvis journalister.
Men ni tittar väl i alla fall på vilka typer av jobb förmedlas?
– Huvuddelen av konstnärerna hittar sin försörjning utanför kulturområdet. Vår senaste undersökning visar att bild- och formkonstnärer har jobbat inom hela 171 olika yrken. Och att de i genomsnitt har haft 2,2 olika jobb under ett år.
Er prognos för 2016 pekar på att sysselsättningen i företagen inom bild och form ska öka. Varför tror ni det?
– Det har att göra med att bostadsbyggandet står inför stark expansion, och i kölvattnet av det kan man förvänta sig en ökad efterfrågan på konstnärliga tjänster. Men det är ingen jättesvängning. Sett över tid är vår prognos ganska konstant för kulturområdet.
Hur kommer det sig att AF Kultur Medias utbildningsverksamhet är så liten idag?
– Antalet kurser har gått upp och ner genom åren, det beror på vilken arbetsmarknadspolitik som bedrivs. Vi har fortfarande arbetsmarknadsutbildningar, nyligen inom bland annat offentlig upphandling, marknadsföring och projektledning, och just nu har vi kurser i digital bildproduktion och studiofotografering. Det där är någonting som vi tillsammans med branschen tittar på – vilken kompetens efterfrågas? Ser vi att en utbildningsinsats kan göra våra arbetssökande mer attraktiva för arbetsgivare, då ser vi till att upphandla den.
AF Kultur Media har de senaste åren haft flera projekt som syftar till att få ut nyanlända kulturarbetare i arbetslivet. KRO/KIF är bland annat med och driver ett projekt som heter Konsten att delta, som syftar till att nyanlända konstnärer ska knyta kontakter med etablerade konstnärer i Sverige och på så sätt hitta vägar in i svenskt konstliv. Där är ni med och ska identifiera dessa nyanlända kulturarbetare, men det går trögt att få fram deltagare. Samma sak i era egna projekt. Här i Stockholm har ni bara hittat en handfull nyanlända kulturarbetare. Kan du förklara varför det ser ut så?
– De nyanlända som kommer till Arbetsförmedlingen kommer in på AF Etablerings lokalkontor och där kan de inte söka jobb som konstnär, regissör eller journalist eller vad man nu är, det kan du bara göra om du tillhör AF Kultur Media, och vi är inte inne i etableringsuppdraget. Men vi har en rådgivande funktion och är med och stöttar etableringskontoren när en nyanländ arbetssökande identifierats som kulturarbetare, även om vi inte kan ta över ansvaret för personen.
Men om ni ska kunna vara rådgivare är det ju viktigt att handläggaren på etableringskontoret plockar upp telefonen och låter er veta att nu sitter en konstnär här. Det kan ju inte ske i så hög grad om ni bara känner till en handfull nyanlända kulturarbetare?
– Det sker, men jag vet inte exakt i vilken utsträckning. Men ja, det är meningen att det ska gå till så.
I Norrköping har jag förstått att det funkar bra, för att en handläggare har kommit från AF Kultur Media till AF Etablering, och han har på egen hand identifierat många fler kulturarbetare bland nyanlända än vad man lyckats göra i andra delar av landet. Det kan väl inte vara så att just till Norrköping har det kommit fler kulturarbetare än till exempelvis Stockholm?
– Det här är ett område där vi ser att vi har mer att göra och vi håller just nu på att kartlägga hur vi ska kunna organisera oss så att det ska fungera bättre. Vi är också övertygade att det bland alla dem som kommit till Sverige de senaste åren finns många kulturarbetare. De bör erbjudas samma möjlighet till information om arbetsmarknaden som alla andra.
Bildtext: Stefan Popovic är chef för marknadsområdet Nationell service där Kultur Media ingår.