Trygga konstnärer ger långsiktigt hållbara konstnärskap

TEXT: Linda Marie Karlsson

BILD: Jann Lipka

Krönika av Linda Marie Karlsson för Konstnären nr 4 2023

På min kommunala arbetsplats har vi årliga fysiska och psykosociala arbetsmiljöronder. Resultaten av dessa följs noga upp och varje förändring av till exempel arbetsuppgifter och arbetsmiljö föregås av riskanalys och samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. En gång om året fyller vi i medarbetarenkäter, vars resultat följs upp och ligger till grund för gemensamt arbete för förändring.

Den som blir sjuk har rätt till sjuklön och efter längre sjukdomstid sker en anpassning i arbetet för att den anställde ska komma ikapp med sin kroppsliga eller mentala hälsa och med arbetsuppgifterna. Det finns möjlighet till stödsamtal när livet är svårt och vi har rätt till friskvårdsbidrag och cykelbidrag.

Som bild- och formkonstnär är det ytterst ovanligt med anställningar. Det betyder att vi inte har tillgång till samma skyddsnät som den anställde med kollektivavtal har. Vi har ingen HR-avdelning, inga friskvårds- eller samtalsstödsförmåner och heller ingen som granskar eller hjälper oss med vår fysiska eller psykosociala arbetsmiljö. Det åligger oss enskilda konstnärer att själva ta hand om detta.

Å ena sidan har vi turen att vårt arbete är relativt fritt från yttre styrning, å andra sidan är det tufft att ansvaret för hälsa och arbetsmiljö ligger på den enskilde konstnären. Oavsett hur mycket vi än älskar det vi gör tär den prekära situationen vad gäller ekonomiska och sociala villkor på våra kroppar och själar, men till skillnad från den anställde är det upp till oss själva att lösa situationen. Inte sällan bidrar det till att konstnärer ger upp sin konstnärliga bana och istället skaffar sig tryggare omständigheter. Inte för att de vill men för att de blir tvungna, av det ena eller andra skälet.

Den kollegiala och kollektiva styrkan är oerhört viktig, men vi behöver också samhälleliga strukturer och system som fungerar för våra yrkesgrupper, som gör oss trygga och skapar en långsiktigt hållbar arbetssituation.

I juni lämnade utredningen Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) sitt betänkande till regeringen. Konstnärernas Riksorganisations riksordförande Sara Edström har suttit med i utredningens referensgrupp och vi kommer nu självklart att lämna våra synpunkter på utredningen, som i skrivande stund går ut på remiss, utifrån bild- och formkonstnärernas perspektiv.

De förslag från utredningen vi anser vara viktigast för bild- och formkonstnärerna är att:

• den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster, även för egenföretagare
• statliga konstnärsstipendier ska kunna bli SGI-grundande
• utredningen föreslår särskilda regler för kombinatörer som har inkomster både från A-skatt och F-skatt.

Nu hoppas vi att regeringen en gång för alla ser till att vi får ett trygghetssystem som fungerar för oss kulturskapare. Systemet, som det ser ut idag, speglar ett samhälle som i mångt och mycket har förändrats. Det är dags att tryggheten gäller alla yrkesgrupper, inte minst oss bild- och formkonstnärer. Trygga konstnärer ger långsiktigt hållbara konstnärskap och en bred och mångfaldig konst.