Reform 11. Stärk skapandet i skolan

• Alla gymnasieelever bör ha minst ett estetiskt ämne. 
• Garantera alla barn möjlighet att ta del av kulturskolan. 
• Se till att bild och form finns som ett alternativ i kulturskolan. 

Vi konstaterar vi att det statliga bidraget till kulturskolan fördubblas till 200 miljoner kronor 2021–2023, vilket är mycket glädjande. Vi stödjer också Konstnärscentrums initiativ Konstdepartementet https://www.konstdepartementet.se/ som skapar och förmedlar uppdrag till bild- och formkonstnärer inom Skapande Skola. Vi har förespråkat förstärkning av Centrumbildningarna, inte minst med tanke på AF Kulturs planerade nedmontering och Konstnärscentrums och Konsthantverkscentrums viktiga roll som förmedlare av uppdrag, och gläds nu åt att Centrumbildningarna förstärks med 10 miljoner kronor i 2020 års budget.  

Sedan alliansregeringens gymnasiereform 2011 har de estetiska ämnena slutat vara obligatoriska och är nu för de flesta elever endast ett ämne som tillval, som ofta väljs bort till förmån för ämnen som ger extra meritpoäng.

Att underminera de kreativa och estetiska inriktningarna går stick i stäv med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som slår fast att (artikel 22) "Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, /.../ rätt till ...de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet...". Enligt Barnkonventionen (§ 31) ska konventionsstaterna "respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet."

Forskning visar också att de estetiska ämnena är centrala för elevernas studieresultat och inte minst deras förutsättningar att utvecklas och växa som individer och hitta sina egna kreativa uttryck.

Elevers möjlighet att få ta del av bild och form inom ramen för kulturskola eller skapande skola skiljer sig åt beroende på vilken kommun en bor i. Bara hälften (49 %) av kommunerna svarar entydigt, i Årets konstkommuner 2017, att de erbjuder kulturskola inom bild och form. Tio procent svarar delvis, resten nej (41 %). Det är också stora skillnader i kostnaderna för att ta del av kulturskolan. I en tiondel av kommunerna är det gratis. I fyra procent av kommunerna kostar det mer än 1000 kr. Två Stockholmskommuner toppar prislappen för kulturskolan med 1500 och 1700 kronor. I kommentarerna till svaren framgår att det är vanligt med syskonrabatter. Sex av tio kommuner (62 %) svarar ja på frågan om eleverna erbjuds skapande skola-projekt inom bild och form. 28 procent svarar delvis. 

Möjligheterna för barn att ta del av kultur och konst i skolan och kommunen skiljer sig alltså åt beroende på var du bor. I en del kommuner är avgifterna så höga att alla familjer inte har råd att låta sina barn delta.

Det är svårt att förstå varför politiken begränsar möjligheten för alla barn att få tillgång till eget skapande.  Skapandet ger oss människor fler sätt att uttrycka oss och reflektera över saker. Utan estetiken och kulturen blir Sverige fulare, tråkigare och tystare.