Reform 13. Sverige ska verka för en stärkt internationell konstpolitik

Sverige bör verkar för att:

• EU gör en utredning av konstnärers ekonomiska och sociala situation och villkor i Europa och antar en handlingsplan för bild- och formkonsten (se följande punkter).
• EU lägger minst en procent av sin budget inom alla politikområden på kultur.[1]
• EU fördubblar sin kulturbudget i absoluta tal.
• EU lanserar ett budgetfönster särskilt för konstnärer. 
• EU stärker bildupphovsrätten.
• EU antar en rekommendation om enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning.
• EU ingår ett utställningsavtal med IAA-Europa med inspiration från MU-avtalet.
• EU skriver in i sitt momsdirektiv att reducerade skattesatser kan användas för konst och kultur.  
• EU antar en rekommendation om avskrivningsrätt för företag vid förstagångsköp av samtida konst.
• EU antar ett program för yttrandefrihet och hotade konstnärer i omvärlden.
• EU-organen knyter konstnärer till sig i samhällspolitiska referensgrupper för en löpande diskussion om EU:s utveckling och visioner.
• FN stärker sitt arbete för hotade konstnärer i omvärlden.

Förutsättningarna och villkoren för bild- och formkonstnärer är problematiska i större delen av världens länder, även inom Europa. EU:s kulturprogram Creative Europe bör därför i mycket större utsträckning stödja fria konstnärer genom bland annat produktionsstöd. EU borde även arbeta fram konkreta förslag för att få igång den europeiska arbetsmarknaden för bild - formkonstnärer. Det bör handla om att anta rekommendationer om enprocentsregeln för konstnärlig gestaltningar och miniminivåer på ersättningar till konstnärer vid utställningar (MU-avtalet).

I rapporten ”The Right to Freedom of Artistic Expression and Creativity” (2013) slår FN:s specialrapportör för kulturella rättigheter Faria Shaheed fast att ”konstnärlig kreativitet är nödvändigt för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen”. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver dock att samhällets konstnärer kan verka under rimliga omständigheter. Med FN:s ord: En fri konst förutsätter att ”stater tar sitt ansvar och skyddar, försvarar och stödjer konstnärer och deras konstnärliga frihet”.

International Association of Art (IAA) verkar för att stärka samarbetet mellan konstnärer i alla länder, förbättra konstnärernas ekonomiska och sociala ställning på det internationella planet samt försvara deras materiella och ideella intressen. Organisationen har officiell status hos UNESCO, FN:s organ för kultur-, utbildnings- och vetenskapsfrågor. Den svenska sektionen av IAA är Konstnärernas Riksorganisation, och ledamöterna väljs vartannat år i samband med Konstnärernas Riksorganisations riksmöte. 

[1] https://cultureactioneurope.org/projects/1-percent-for-culture-campaign/