KONSTNÄREN #1 2022
I nya numret är fokus på konsten och konstnärerna i Sápmi och inte minst hur de ser på sig själva hur omvärlden tacklar ”nyupptäckten” av den samiska konsten.
Emil Åkerö har talat med ett flertal av de mest aktiva samiska konstnärerna internationellt och hur denna resa gått till. ”Ambitionen är att samla en samisk världsbild”, säger Katya García-Antón, curator för den historiskt unika samiska paviljongen som öppnar i Venedig i april 2022 som Olle Niklasson har fördjupat sig mer i. Luleåbiennalens curatorer Christina Zetterlund och Onkar Kular berättar hur de kommer att inkorporera duodji i visionen för 2022 års upplaga. Annie Jensen har sammanfört de samiska konstnärerna Silje Figenschou Thoresen och Olof Marsja i ett samtal om konstnärskapets relation till vad som anses samiskt och inte.
Och i detta första nummer med en ny kulturminister berättar Jeanette Gustafsdotter om sina idéer för konstnärers sociala och ekonomiska rättigheter detta valår och vad hon egentligen tycker om sverigedemokraternas kulturpolitik.
Artiklar ur detta nummer
De osynliga börjar synas
Krönika för Konstnären nr 1, 2022 av Sara Edström konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Ledare #1 2022
I år uppmärksammar vi en mörk jubilar. För exakt 100 år sedan inrättades världens första statliga rasbiologiska institut i Uppsala, som under vetenskaplig mantel kategoriserade människor utifrån ”ras”, däribland samer, romer, finnar och judar. Ett sätt att särskilja och dela upp mänskligheten i vi och dem, svenskar och icke-svenskar. Detta var 100 år sedan, men ändå känns det som att vi precis startat vår kollektiva resa ner i detta mörka kapitel.
Dekolonialisering med fantasi
Moa Sandström, nybliven doktor i Sámi dutkan/samiska studier på Umeå universitet berättar för KONSTNÄREN om sin avhandling Dekoloniseringskonst: Artivism i 2010-talets Sápmi, om konstens roll i en större politisk kamp.