Konstnärskapet som inte går i pension. Liv, verk och skyddsnät
I detta nummer av Konstnären riktas blicken mot konstnärskapets långa liv och vad som händer när karriären går in i sin tredje akt - pensionen. Vi möter konstnärer som nyligen gått i pension och som reflekterar över vad ett liv i konsten innebär när arbetslivet förändras – ibland med nya möjligheter, ibland med fortsatt kamp för ekonomisk trygghet. Vi ställer även frågan om pensionen kan innebära en förnyelse, en tid av frihet att ägna mer tid åt konstnärskapet och mindre åt brödjobb och andra inkomster. Kanske är pensionen som idé och praxis något väsensskilt för konstnärer jämfört med andra i samhället, något som Pernilla Glaser reflekterar över i en essä.
Numret belyser också konstnärskapets eftermäle: hur ett konstnärligt arv förvaltas, tolkas och hålls levande efter konstnärens död, såsom med Siri Derkerts kvarlåtenskap. Vi talar också med personal på Moderna museet som precis fyllt 67 år som institution, och som nu slås ArkDes och Statens konstråd, vilket innebär en stor förändring i museets historia.
Blir det än mer knapert under akt tre i livet eller kan pensionen innebära en konstnärlig nytändning? Magdalena Ljung pratar med tre konstnärer som nyligen gått i pension.
Stina Wollter svarar på kritiken och anklagelserna riktade mot henne i nr 4 2025 i artikeln ”Om konstnärernas upplevelser” med en replik om konstnärers experimentella metoder, drevets logik och offentlighetens villkor.
Pensionen är för många synonymt med vad som ligger bortom horisonten – dit når jag en dag, men inte riktigt ännu. Synonymt med åldrande, kanske sjukdom, hälsosvikt och inkomstbortfall. När medellivslängden ökar i samhället lär pensionen bli en mer betydande del av livet, och för konstnärer är det traditionella skiftet från yrkesliv till vila, från produktion till nedvarvning, inte lika självklart som för andra grupper. Många är konstnärer, oavsett ålder och ekonomisk status.
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.