Senaste tiden har konstnärlig forskning blivit ett av konstens mer omdebatterade ämnen, med både många kritiker och tillskyndare som alla beskriver detta fält på olika sätt. I detta nummer av KONSTNÄREN dyker vi ner i den konstakademiska myllan där konstnärer idag är verksamma parallellt med traditionella forskare inom allehanda vetenskapliga ämnen.
I numret diskuteras utbildningspolitik, ekonomiska incitament, statusförskjutning, konstnärlig frihet och även de populistiska. En rad skribenter, forskare och konstnärer medverkar, inklusive Erik Gandini, Maria Lantz, Maryam Fanni, Andreas Gedin, Lisa Torell, Sonia Hedstrand, Malin Arnell, Nils Claesson, Niclas Östlind, Magdalena Ljung, Staffan Julén, Theaster Gates, Erik Augustin Palm, Emanual Almborg och Kerstin Bergendal.
Varför behövs konstnärlig forskning? Konstnären och filmaren Nils Claesson menar att akademin kan vara en plats för samtal och fördjupning i en tid då konsten hotas från olika håll.
Staffan Julén började som assistent till Roy Andersson i början av 80-talet. Idag är han kommunikationschef på Institutet för framtidsstudier parallellt med sitt arbete som dokumentärfilmare. Här reflekterar han över debatten om konstnärlig forskning, dess missuppfattningar och den konstnärliga forskningens roll och potential i samhället.
”Forskning”, skrev konsthistorikern Tom Holert i Artforum 2010, ”är i allt högre grad det stoff som konsten är gjord av”. Att forskning, research och teori tagit ett jättekliv framåt i konstens rum de senaste decennierna är så självklart att kritik av denna utveckling knappast fått mycket syre i media. Men gott om exempel på kritiker som knyter näven i fickan och beklagar denna utveckling finns om man läser det finstilta.
Under hösten 2024 visades filmen Fallet Bogdan, skapad av Emilie Birket-Smith, Matthew D’Arcy, Tanja Holm och Siri Pårup, dokumentärfilmare och konstnärer inom rörlig bild vid Stockholms konstnärliga högskola (SKH). Debatten som följde har gått varm i sociala medier, på svenska kultursidor och i korridorerna på de konstnärliga högskolorna. Magdalena Ljung tar tempen på eftermälet av den omdebatterade filmen
När konstvärlden upplevs som ett nollsummespel manifesteras även avund och missunnsamhet. Sonia Hedstrand tar sig an en av konstens dödssynder.
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.