Konstnärlig frihet är ett av de mest använda men kanske minst definierade begreppen i konstvärlden. Precis som med mycket annat idag är det mesta svartvitt när debattvågen slår som högst, men likväl vet vi ganska lite om hur konstnärlig frihet implementeras i praktiken, när teorier och slagord ska omsättas till praktiska beslut och kanske till och med svåra moraliska ställningstaganden.
Nummer 2 av KONSTNÄREN 2023 tar sig an dessa frågor genom en rad perspektiv – juridiskt, kulturpolitiskt, konstnärligt och inte minst i relation till samtida hot och repression. Var går gränserna för den sfär inom vilken konstnärer kan agera, och hur säkerställer vi att denna sfär inte minskar? I flera texter, reportage och intervjuer ställer vi frågor till kritiker, konstnärer, myndighetschefer, politiker och andra aktörer som samtliga, åtminstone i teorin verkar förfäkta idén om konstnärers autonomi och frihet från förtryck, men som i praktiken ser på frågan på fundamentalt olika vis. Missa inte detta nummer!
I detta nummer medverkar bland annat Sara Khayat, Ida Brogren, Sonia Hedstrand, Magdalena, Ljung, Karolina Modig, Kim west, Katarina Renman Claesson, Emil Åkerö, Mårten Arndtzén, Pelle Amberntsson, Olek, Ellen Ehk, Fredrika Friberg, Zafira Vrba Woodski, Grzegorz Siembida, Mika Romanus, Mats Granér, Erik Krikortz, Bim Eriksson och Lawen Redar
Under de senaste 70 åren har konstnärliga rättigheter debatterats och deklarerats av statliga och internationella organisationer, men få känner till exakt vad dessa är. Hur ska vi egentligen förstå konstnärlig frihet, kulturell välfärd och armlängds avstånd? Konstnärernas Riksorganisations förbundsjurist Katarina Renman Claesson reder ut begreppen. Artikeln publicerades först i Konstnären nr 2 2023.
Vi konstnärer är samhällets kanariefåglar. När våra röster försvagas, eller till och med tystas, är demokratin satt ur spel. Vi tänker inte låta detta hända. Krönika till medlemssidorna för Konstnären 2 2023 av Linda Marie Karlsson, vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Konstnärlig frihet är ett av de återkommande paraplybegreppen vi intensivt slungar runt i kulturen, både som batong och som madrass. När politiska partier ska ta billiga poäng är det bekvämt att skrika om begränsande ansökningsblanketter, stipendieredovisningar eller de kulturpolitiska målen.
En av samtidens mest kontroversiella kulturfrågor rör den om maktens påverkan på kulturskaparnas innehåll och uttryck. Karolina Modig frågar konstnärer, politiker och myndighetschefer hur den konstnärliga friheten kan skyddas.
Mårten Arndtzén är konstkritiker, journalist och författare till boken Konsten är vi (2022), som tar sig an frågan vad konstvärlden ska göra av obekväm konst, med det kontroversiella verket Profeten M. som rondellhund av Lars Vilks, som utgångspunkt. Mårten Arndtzén är förutom detta medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion sedan 1995 där han ofta analyserar tendenser i konsten. KONSTNÄREN talade med honom om konstnärlig frihet och hans bild av konstvärlden som alltmer politiskt dogmatisk.
Sonia Hedstrands reflektioner kring arbetsrelationer med institutioner och curatorer fortsätter med vad som kan hända vid planering och produktion av en utställning.
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.