TEXT: Sofia Curman
BILD: Martin Brusewitz
– ABF-huset är en av de få icke-kommersiella platserna där människor som aldrig skulle mötas i ett på alla sätt segregerat Stockholm faktiskt möts, säger Asrin Haidari, som tillsammans med Emily Fahlén startade och driver Mint, en konsthall i ABF-husets källare.
– Vi upplevde att vi saknade konstplatser som är rotade i någonting verkligt, som inte är isolerade från resten av samhället, särskilt i centrala Stockholm.
Asrin Haidari och Emily Fahlén träffades när de båda arbetade på Tensta konsthall, en plats som kanske mer än någon annan konstinstitution lyckats bli en sådan dynamisk mötesplats. Tensta konsthall hade en del samarbeten med ABF, och Asrin Haidari och Emily Fahlén som var sugna på att jobba självorganiserat fick upp ögonen för huset på Sveavägen. De började undersöka husets historia och insåg snabbt att för inte alls så länge sedan hade kulturen en mer framträdande plats i byggnaden. Där fanns tidigare Cinemateket, Elektroniska musikstudion (EMS) och ett biblio-tek, och där fanns inte minst ett konstgalleri, Sveagalleriet, i tre decennier fram till 1992.
Asrin Haidari och Emily Fahlén ligger bakom Mint konsthall. -Inger Ekdals målningar visades i höstens -utställning Dagens ros till dig som nöjde dig med ett tack och sa att det kan vara min tur nästa gång.
– Vi kände att vi ville lyfta in konsten här igen och kanske få yngre generationer att upptäcka husets potential. Vi började höra av oss till olika personer på ABF. Det var en lång process, dialogen om projektet pågick i ett par år innan vi öppnade Mint konsthall. Att docka in i en redan existerande organisation kräver en känslighet. Det är ganska byråkratiskt här, man behöver förstå organisationen, hur den fungerar, vem bestämmer, vad kan vi ha för position i hela det här maskineriet? Det är inte det enklaste att etablera en verksamhet på en plats som inte har frågat efter oss, utan det är vi som har initierat och övertygat dem om att vi kan vara värdefulla att ha här.
Utöver att skapa möten mellan människor är skapandet av möten mellan då- och nutid en drivkraft för Mint. Utställningarna sker i dialog med husets och arbetarrörelsens historia. I de utställningarna medverkar ofta konstnärer som en gång i tiden ställde ut på Sveagalleriet. Nu, i mötet med yngre generationers verk och samtida perspektiv, får den äldre konsten nya lager av betydelser. Läget i ABF-huset möjliggör också ett program kring utställningarna som skulle vara svårt att få till på egen hand.
– Det har vi med oss från Tensta konsthall, att man lämnar inte bara en utställning utan aktiverar den och använder den på olika sätt. Det finns ju fantastiska resurser i ABF-huset, en upparbetad struktur med föreläsningssalar, studiecirkelformatet som vi kan integreras i genom att vara här.
Första pressmeddelandet från Mint basunerade ut den i svenskt konstliv ganska storartade nyheten att en ny konsthall nu öppnar i Stockholm. Asrin Haidari berättar att det var viktigt att kalla sig för konsthall som hon menar associeras till någonting långsiktigt en varaktig plats, trots att Mints verksamhet inte på något sätt har en säkrad en framtid. Under 2019 har samarbetet med ABF Stockholm bestått i att de har upplåtit
källarlokalen för Mints verksamhet. Utställningsproduktionen bekostas med projektstöd från Stockholms stad och Kulturrådet, men summorna är än så länge blygsamma. Alla pengar har gått till utställningsproduktion, att betala konstnärsarvoden, teknikertimmar, en timanställd utställningsvärd och lite hjälp att tänka kring lokalernas utformning. Asrin Haidari och Emily Fahlén själva har hittills arbetat helt ideellt. Några månader före årskkiftet vet de inte om verksamheten kommer att kunna fortsätta nästa år.
– Vi vet att vi kallar oss för konsthall lite för tidigt, innan vi är en konsthall på riktigt. Vi har ju inte så stora muskler, det är bara jag och Emily. Men vi har medvetet pratat om Mint på det sättet från början för att vara tydliga med våra ambitioner. Vi hoppas ju att det här är någonting som kan växa, att vi ska vara en plats att räkna med.
Mint vill vara rotade i verkligheten
Hangmen Projects tröttnade på att bara hänga upp konst åt andra
Icia vill vara en plats där idéerna sätts främst
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.