Om oss

Så här är vi organiserade

Riksmötet

Riksmötet är Konstnärernas Riksorganisations högst beslutande organ. Inför riksmötet utser medlemmarna 40 fullmäktige som har rösträtt under riksmötet. Riksmötet utser en Riksstyrelse som ansvarar för verksamheten mellan riksmötena. Riksmötet hålls vartannat år (udda år).

Riksstyrelsen

Riksstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda organisationens arbete och representera medlemmarna i olika sammanhang i Sverige och internationellt. 
Riksstyrelsen utser ledamöter till föreningens servicebolag, ABSK Svensk Konstnärsservice.
Riksstyrelsen utser expertråd/nämnder/kommittéer inom organisationen.
Riksstyrelsen utser ledamöter till styrelser och nämnder så som bland annat KROs lånestiftelse, KLYS, Bildupphovsrätt, Konstfrämjandet, Nordiska konstnärsförbundet, Konstnärernas hjälpfond och Konsthantverkscentrum.
Riksstyrelsen föreslår till riksmötet ledamöter i IAAkommittén och Kårhusstiftelsen.

Lokalt arbete

Organisationens huvudsakliga medlemsindelning är på länsnivå där vi finns representerade genom talespersoner och/eller lokalföreningar. Alla kontaktuppgifter finns här: www.kro.se/kontakt.

Lokalföreningarnas arbete leds av dess styrelse som väljs av medlemmarna i respektive område. Styrelsen ansvarar för lokalföreningens verksamhet och ekonomi i överensstämmelse med beslut som fattas på Riksmötet. 

Expertnämnd Konsthantverk & Design

I samband med att Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) formellt gick samman och bildade en gemensam förening under namnet Konstnärernas Riksorganisation, tillskapades Expertnämnden för Konsthantverk & Design. Kontaktuppgifter till ledamöterna finns under www.kro.se/kontakt

Internationellt arbete

Konstnärernas Riksorganisation är medlem i International Association of Art, Culture Action Europe, World Craft Council Europe och Nordic Network of Craft Associations (NNCA).

IAA, The International Association of Art, bildades 1954 på UNESCO:s initiativ och är en formell partnerorganisation till UNESCO. IAA verkar för att stärka samarbetet mellan konstnärer i alla länder och för att förbättra konstnärernas ekonomiska och sociala ställning på det internationella planet, samt försvarar deras materiella och ideella intressen. Omkring vart tredje år hålls en generalförsamling och i anslutning till denna en kongress som behandlar något aktuellt tema. Mellan generalförsamlingarna leds IAA:s arbete av exekutivkommittén. Europa har därutöver en egen exekutivkommitté. 
www.iaa-europe.eu

Svenska IAA 
Svenska IAA verkar som en kommitté inom Konstnärernas Riksorganisation och ledamöterna väljs vartannat år i samband med riksmötet. 

World Craft Council Europe (WCCE) är ett transnationellt nätverk som representerar nästan 40 hantverksorganisationer från över 20 europeiska länder vars huvudsakliga uppgift är att främja konsthantverk och hantverk. Genom ett spektrum av evenemang, projekt och program arbetar WCCE för att stärka nätverkande och kunskapsutbyte mellan organisationer inom hantverksområdet.

https://wcc-europe.orghttps://wcc-europe.org/

Nordic Network of Craft Associations (NNCA) grundades 2010. Nätverket främjar samarbete och dialog mellan sina medlemmar och stärker fältet för samtida konsthantverk i och utanför Norden. Inom NNCA hålls regelbundna möten för att diskutera politiska, sociala och ekonomiska frågor som rör konsthantverkare och det samtida konsthantverket i Norden.

NNCA | Nordic Network of Crafts Associations (nordiccrafts.net)

Övriga samarbeten

Bildupphovsrätt i Sverige 
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige skapades av Konstnärernas Riksorganisation år 1989. Därefter har organisationen bytt namn till Bildupphovsrätt i Sverige. Bildupphovsrätt är en ekonomisk förening som tillvaratar medlemmarnas gemensamma upphovsrättsliga intressen genom att skapa avtal och fördela ersättningar till de vars verk har nyttjats. I dag utgörs Bildupphovsrätt i Sverige av Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Tecknare, Svenska Fotografers Förbund, Svenska Journalistförbundet och Svenska Konstnärsförbundet. Ett samarbetsavtal har tecknats mellan Bildupphovsrätt i Sverige och Bildleverantörernas förening, BLF. 
www.bildupphovsratt.se

KLYS
Konstnärernas Riksorganisation är medlem i KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. KLYS företräder genom 14 medlemsorganisationer ca 30 000 konstnärligt yrkesverksamma inom områdena ord, ton, scen/film och bild/form i frågor av gemensamt intresse.
www.klys.se

Historik

Konstnärernas Riksorganisation och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har under lång tid samverkat som KRO/KIF. Från januari 2016 har organisationerna samgått till en gemensam förening. Nu verkar vi tillsammans som Konstnärernas Riksorganisation och företräder 3 500 medlemmar. 

Konstnärernas Riksorganisation bildades 1937. Här kan du läsa en historisk tillbakablick om organisationen.

Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, KIF, bildades 1961. I boken Fribrytarna kan du läsa en historisk tillbakablick om organisationen.

Framgångar

Det här har generationer av bild- och formkonstnärer uppnått genom att organisera sig i Konstnärernas Riksorganisation (och tidigare även i Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare):

• stärkt följerätt (2018)
• största höjningen någonsin: 75 miljoner kr höjs den statliga bild- och formkonstbudgeten med (2018) 
• professionell bild- och formkonst blir ett eget ändamål inom kultursamverkansmodellen (2018)
• konsthantverk, design och offentlig konst blir en tydlig del av politiken för gestaltad livsmiljö (2018) 
• enprocentsregeln och MU-avtalet införs i allt fler kommuner och regioner/landsting
• skapandet av Bildkonstnärsfonden (1982)
• skapandet av BUS – Bildkonst Upphovsrätt Sverige (1989)
• skapandet av Konstnärscentrum (1969) och Konsthantverkscentrum (1990)
• IV: individuell visningsersättning (1996)
• följerättsersättning vid kommersiell konsthandel (1996)
• MU-avtal: medverkans- och utställningsersättning (2008)
• kulturstiftelser skattebefrias (2014)
• inrättande av Konstnärsnämnden
• ateljéstöd i olika former (KRO Stockholm fick igenom det första gången 1981)
• mer offentlig konst i stadsmiljöer och bostadsområden
• upphovsrättsliga lagförslag
• rimliga galleriprovisioner
• statliga utställningsersättningar (1971)
• bättre skatteregler för konstnärer
• fler konstnärsstipendier
• grundersättning till konstnärer
• fler offentliga utställningslokaler
• bättre utbildningsvillkor för konstnärer
• kollektivverkstäder och offentliga stöd till dessa
• statliga och kommunala arbetsbidrag/stipendier
• statliga projektbidrag
• pensionsbidrag till konstnärer
• konstnärsrepresentation i offentliga nämnder och styrelser 
• utlandsateljéer (Paris)
• resestipendier m.m