KONSTNÄREN #4 2022
Nya Konstnären tar upp ett ständigt omdebatterat ämne: konstnärens självbild. Detta omfattar alltifrån självporträtt, varumärke, konstnärlig identitet och även vilken bild av konstnärskap som media, publik och konstvärlden uppfattar och sprider.
Finns det en schism mellan person och konst, mellan konstnärskapet och ”konstnärskapet”, mellan innehållet i konstnärskapet och det som konstituerar karriär, stil eller igenkännbart uttryck hos en enskild konstnär? Några av texterna tittar på hur konstnärer, konsthistoriker och kritiker tänker.
Numret är ett försök att kunna tala om vår bransch just som en ”bransch”, där arbete utförs, lön utbetalas, karriärer byggs och personliga värden genereras, och att hitta ett språk för detta som inte ekar tomt av ”corporate bullshit”, utan tar frågorna på allvar utifrån konstnärskapets förutsättningar.
Artiklar ur detta nummer
Regeringen måste slutföra reformarbetet
Regeringen måste slutföra arbetet med de viktiga reformer som påbörjades under den förra mandatperioden! Krönika till medlemssidorna för Konstnären 4 2022 som publicerades i nov 2022.
Konst i jag-form
När konstnärer inkluderar sig själva i sina verk sätts självbilden och omvärldens projiceringar i spel. Den kanske mest tillgängliga modellen kan också vara den mest komplexa. Magdalena Ljung, konstnär och skribent, träffar tre kollegor och analyserar jagets betydelse.
För visst känns ordet ’varumärke’ främmande att använda om konstnärer?
När idén om konst för konstens skull började formuleras, mest högljutt av Parisprofessorn Victor Cousin under tidigt 1800-tal, skapades två motpoler: å ena sidan var konsten historiskt sett alltid beroende av stat, prästerskap, kungahus, adel samt ekonomiska och sociala strukturer, alltså inte alls fri i någon metafysisk bemärkelse.