För att överblicka konsekvenserna för bild- och formkonstnärer av förslagen i Socialförsäkringsutredningen ”SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring” och föreslå konkreta tilläggsförslag som kan stärka de sociala villkoren för dem, har Konstnärernas Riksorganisation (KRO), Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF), Svenska Fotografers Förbund (SFF) och Svenska Tecknare (ST) låtit författaren och tidigare ordföranden för Sveriges Författarförbund och KLYS, Mats Söderlund, göra denna kompletterande undersökning. Hela granskningen med kompletta tilläggsförslag finns i PDF nedan. Här följer rapportens sammanfattning.
Illustration: Sara Granér
Sammanfattning
För en välfärdsstat är det alltid ett essentiellt problem om grupper av dess invånare/medborgare ställs utanför välfärden. Vi vet efter åtskilliga utredningar och rapporter att bild- och formkonstnärer utgör en sådan grupp. De arbetar mer än genomsnittssvensken men får samtidigt en mindre andel av de sociala trygghetssystemen. Sju av tio konstnärer uppger att de inte sökt ersättning från Försäkringskassan när de har varit hemma med sjukt barn. Varannan har varit sjuk det senaste året utan att anmäla det till Försäkringskassan. Endast en tredjedel av alla bild- och formkonstnärer är medlemmar i någon a-kassa.
Trots upprepade påstötningar och principen att konstnärernas villkor alltid skall beaktas vid ändringar i skatte-, socialförsäkrings- och andra välfärdssystem, kan vi konstatera att Socialförsäkringsutredningen SOU 2015:21 inte refererar till någon av de många tidigare utredningar och rapporter som hade kunnat hjälpa dem att med små justeringar väsentligt förbättra förutsättningarna för konstnärliga näringsidkare.
Trots upprepade påstötningar och principen att konstnärernas villkor skall beaktas vid ändringar i skatte-, socialförsäkrings- och andra välfärdssystem, kan vi konstatera att SOU 2015:21 inte refererar till någon av de många tidigare utredningar och rapporter som hade kunnat hjälpa dem att med små justeringar väsentligt förbättra förutsättningarna för konstnärliga näringsidkare.
Svårigheterna för bild- och formkonstnärer bottnar i den konstnärliga verksamhetens komplexa egenart, med fragmenterade, splittrade inkomstbilder, skiftande förutsättningar och långa etableringstider.
Även om de konstnärliga resultaten är efterfrågade och många konstnärskap med tiden genererar stora intäkter och hela industrier, även om konstnärligt skapande utgör en omistlig del i moderna ekonomiers utveckling och tillväxt, så utgörs kärnan av verksamheten av arbete som konstnären finansierar själv. Många konstnärskap är oerhört viktiga för utvecklingen av den samtida konsten men endast ett fåtal genererar de stora finansiella värdena.
Det är notoriskt svårt att anpassa konstnärliga verksamheter till ett generellt socialt trygghetssystem. Man har samma problem i andra länder.
Socialförsäkringsutredningen lägger fram ett antal förslag som förbättrar villkoren för vissa konstnärer, men förslagen är långt ifrån tillräckliga. Det är ingen rättighet att försörja sig på ett konstnärligt arbete, men det skall vara möjligt att göra det. Konstnärer skall inte ha några särskilda förmåner eller privilegier. Men det är rimligt att de ges en likvärdig social trygghet med alla andra.
För att åstadkomma det måste viss hänsyn tas till det konstnärliga arbetets egenart. Redan det faktum att tidpunkten för arbetstillfället kan skilja sig stort från tidpunkten för inkomsten då många bild- och formkonstnärer får betalning i form av royalty eller ersättning långt efter att själva arbetet utfördes, gör att hela idén om att tvinga in konstnärer i samma system som löntagare med fasta arbetstider och regelbundna löneutbetalningar har visat sig svårt både i Sverige och i andra länder.
Den största förändringen Socialförsäkringsutredningen föreslår är att faktisk inkomst före försäkringstillfället skall ligga till grund för SGI och att det inte skall ställas krav på inkomstens, arbetets, varaktighet. Det är en välkommen förbättring också för många konstnärer. Men förändringen föreslås endast gälla anställda och aktiebolag.
En av de grundläggande förutsättningar som Socialförsäkringsutredningen inte har tagit fasta på i tillräcklig utsträckning är att omkring 80 procent av bild- och formkonstnärerna, fotograferna och tecknarna driver sin verksamhet i form av en enskild firma.
I utvärderingen av förutsättningar för att driva en konstnärlig verksamhet i form av enskild firma, och samtidigt få en skälig social- och ekonomisk trygghet, har ett antal förbättringsförslag utkristalliserat sig. Några är baserade på Socialförsäkringsutredningen, några kommer från andra utredningar och rapporter, några är resultat av arbetet med den här rapporten.
Huvudproblematiken handlar dels om villkoren för enskilda näringsidkare med i regel låga intäkter, och dels om systemet med stipendieinkomster, som kan vara en stor del av en konstnärs försörjning/ersättning för det konstnärliga arbetet, men som inte räknas in i underlaget vare sig för sjukpenningen eller för a-kassan.
Sammanfattningsvis kan man säga att det behövs tre grundläggande förändringar för att ge konstnärer en någorlunda likvärdig social trygghet:
1. Anpassa förhållandet mellan skatteregler och socialförsäkringssystem så att det fungerar för konstnärliga näringsidkare.
2. Gör stipendier sjukpenning- och a-kassegrundande.
3. Skapa bild- och formallianser.
Förslagen i den här rapporten är inte utarbetade i detalj. Flera av dem kan genomföras ganska enkelt, andra behöver utredas i grunden, såväl vad gäller hur de juridiskt ska kunna implementeras men även mer utförliga konsekvensanalyser. Många finns redan i någon liknande form, några finns i andra jämförbara länder, några är bara komplement till rådande regelsystem. De kan ordnas i tre paket.
Paket ett, som utgör grundpaketet och utgår från Socialförsäkringsutredningens förslag, anpassade för bild- och formkonstnärernas förutsättningar:
A. Socialförsäkringsutredningen bör följas upp med en särskild utredning om hur beräkningsgrunderna för SGI kan anpassas för frilansande bild- och formkonstnärers, särskilt de enskilda näringsidkarnas, inkomstbild och förutsättningar på arbetsmarknaden; och hur ett system med e-inkomster kan förenklas ytterligare och även göras gällande för enskilda näringsidkare.
B. Gör den deklarerade inkomsten för de senaste 12 månaderna SGI-grundande oavsett varifrån den kommer eller vilken bolagsform man har valt för sin verksamhet. Behåll en möjlighet att höja ens SGI om man kan visa på särskilda omständigheter.
C. Komplettera med en skyddstid på 60 månader för nystartade företag med konstnärlig verksamhet.
D. Tillåt alltid konstnärlig verksamhet i enskild firma vid sidan av a-kassa.
E. Återinför 100-dagarsregeln.
Paket två är kompletteringar till utredningen, frågor som inte funnits på dess bord eller som den av andra skäl inte utrett. Här är några förslag att utreda vidare för att hitta långsiktigt hållbara lösningar:
F. Inrätta ”Försäkringskassan kultur” med en rikstäckande kompetens om socialförsäkringssystemet för konstnärer.
G. Ge enskilda konstnärliga näringsidkare ett särskilt grundavdrag som en näringslivs- eller arbetsmarknadsåtgärd.
H. Tillåt att SGI för konstnärliga näringsidkare beräknas på bruttointäkten upp till ett visst belopp för att därefter trappas ner till en brytpunkt.
Paket tre, en särskild satsning som har ambitionen att knyta ihop de skatte- och socialpolitiska förslagen med en konstnärspolitik som kan ge bättre förutsättningar för konstnärer att vara yrkesverksamma i sin profession.
I. Skapa Bild- och formalliansen.
J. Gör alla stipendier sjukpenning-, a-kasse- och pensionsgrundande.
K. Inrätta särskilda konstnärsersättningar för vissa konstnärer efter särskild prövning.
Här skriver vi om rapporten på DN debatt.
Den korrekturlästa slutversionen av rapporten publicerades här onsdag 30/9-16, kl 16.00.