17 skäl för kommuner, regioner och arrangörer att tillämpa MU-avtalet...

Här har vi sammanställt goda skäl för en kommun, en region och en arrangör att tillämpa MU-avtalet. Se det som ett smörgåsbord av argument och välj de som du tycker är starkast. De flesta av landets utställningsarrangörer betalar i dag det som kallas utställningsersättning i MU-avtalet, men det är fortfarande sämre med medverkansersättningen för konstnärens omkostnader och för den tid konstnären har arbetat med utställningen. Nedan hittar du också sex metoder för att kvalitetssäkra din kommuns eller regions arbete med MU-avtalet.

Vi har under åren fått många förfrågningar från arrangörer och politiker om argument för att kunna driva frågan om höjda kulturanslag för att konstnärerna ska få skäliga ersättningar. Därför tror vi att många som brinner för konsten, kulturen, skäliga arbetsvillkor och jämställdhet kan ha nytta av denna sammanställning. Har du frågor eller vill bolla något, kontakta Eva Månsson, eva.mansson[at]kro.se, som är verksamhetsledare på Konstnärernas Riksorganisation. 

Tipsa gärna en vän eller kollega som jobbar på ett museum eller en konsthall om denna sida.

Kulturen och konsten i grundlag och styrdokument

1. Regeringsformen § 2 slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. För att möjliggöra det bör tillgängligheten till samtida konst och kultur inte vara beroende av var man bor. Kommuner och regioner som vill följa vår grundlag bör därför erbjuda medborgarna konst och kultur av hög kvalitet och för att det ska vara möjligt måste professionella konstnärer erhålla skäliga villkor för sitt arbete, något som MU-avtalet kan bidra med.
2. I våra nationella kulturpolitiska mål framgår att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.” Men hur ska kommunens eller regionens utveckling kunna präglas av konstnärlig kvalitet om konstnärer förväntas att arbeta gratis? Om inte ens den offentliga verksamheten betalar för konstnärers arbete, hur ska vi få andra aktörer att göra det? Verklig mångfald och kvalitet förutsätter trots allt en mångfald av konstnärer - något som endast är möjligt om de personer som skapar konst får ersättningar som går att leva på och därmed har råd att bo kvar och vara yrkesverksam i regionen.
3. Landets regioner har i sina kulturplaner slagit fast att MU-avtalet ska tillämpas. Det är högst rimligt att kommunerna i regionen har samma ambitionsnivå och många kommuner har dessutom policydokument om att man dels ska betala avtalsmässiga ersättningar, dels erbjuda invånarna kultur av hög kvalitet.
4. I den stora kulturpolitiska partienkäten 2018 av nätverket Kulturvalet svarar samtliga riksdagspartier Ja på frågan om MU-avtalet ska tillämpas och konstnärers arbetstid ersättas av de arrangörer som erhåller statliga medel genom Kultursamverkansmodellen. Sex av nio partier svarar även Ja på frågan om bild- och formkonstnärer ska få betalt för den arbetstid de lägger ned på utställningar som finansieras med offentliga medel.

Stort intresse för konstutställningar generar stora värden

1. Alla riksdagspartierna är även eniga om att kulturen och konsten är ett mål i sig, visar partienkäten, och inte behöver motiveras med andra politiska eller ekonomiska syften. Men det kan ändå vara intressant att se vilka samhälleliga mervärden som konsten skapar. Forskarna John Ambrecht och Tommy D Andersson vid Handelshögskolan i Göteborg har visat hur varje offentligt satsad krona på Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn genererar ett 20 gånger större samhällsekonomiskt värde. Konstutställningar skapar alltså både kulturell välfärd och samhälleliga mervärden för kommunen och regionen.
2. Varje år görs det sju miljoner besök på konstutställningar. Det är ett par miljoner fler än antalet som går på en match i Svenska Hockeyligan och Allsvenskan tillsammans. Räknas museer som har konst i sina samlingar med blir det ytterligare sex miljoner besök. Konstscenen är alltså central för ett vitalt kulturliv, men också för samhället och demokratin i stort. Att konstnärer får skäliga ersättningar är en förutsättning för hög konstnärlig kvalitet och mångfald i utställningsverksamheten vilket gagnar även såväl arrangörer och besökare som samhället i stort.
3. Regionala och kommunala museer och konsthallar erbjuder sina invånare och besökare en kulturupplevelse, de agerar sällan som gallerister och professionella försäljare. Så länge försäljning inte är det primära syftet bör arrangören betala för konstnärens arbete med utställningar. Konsekvensen på sikt blir annars att konstnärer väljer att ställa ut på orter där möjligheten till försörjning är bättre.
4. MU-barometern 2015 och Kulturanalys rapport Museer 2013 visar att andelen av utställningsarrangörernas kostnader som går till konstnärerna är chockerande liten; mindre än 1 procent (skillnaden mellan olika arrangörer är dock stor). En anledning är att ytterst få arrangörer betalar för den arbetstid som konstnären lägger ned och att producera en konstutställning tar vanligtvis flera månader. Det är okunnigt och respektlöst att värdera konstnärens arbetstid till 0 kronor, vilket många konsthallar i dag gör. Konsekvensen blir att konstnärerna får finansiera en stor del av regionens och kommunens ambition att erbjuda sina invånare en scen för konst.

MU-avtalet gör det lätt för kommunen och regionen att betala skäliga ersättningar

1. Alla landets regioner och kommuner vill betala avtalsmässigt för de tjänster och varor som köps in. En region och kommun som tillämpar MU-avtalet och ersätter konstnärerna även för sin arbetstid ger konstnärerna skäliga villkor - på samma sätt som kommunen betalar lärare avtalsmässiga löner. Liksom skola och utbildning bidrar konst och kultur till välfärdsutvecklingen i regioner och kommuner.
2. En region eller en kommun som ser värdet av ett rikt kulturliv bör tillämpa MU-avtalet och ge professionella bild- och formkonstnärer skäliga arbetsvillkor.
3. Regionen eller kommunen kan, och bör, jämföra sitt museum eller konsthall med teaterscener och arvodera utifrån det. På samma sätt som det tar tid för dramatikern, regissören och skådespelarna att producera en föreställning tar det tid för konstnärerna att producera en utställning.
4. Konstnärer är en av de yrkesgrupper i Sverige som har längst akademisk utbildning, och även en konstnär måste betala hyra, mat och studielån. Tre av tio konstnärer har, enligt 2014 års stora konstnärsenkät, tvingats tacka nej till att medverka i en utställning på grund av de dåliga arbetsvillkoren. Ofta får alla lön, från intendenten till vaktmästaren, utom den som har producerat innehållet (konstverken) i utställningen.

MU-avtalet bidrar till kvalitet för besökarna och kvalitetssäkrar utställningsprocessen

1. Skäliga villkor skapar även förutsättningar för en större variation av konstnärliga uttryck och mänskliga erfarenheter, då fler konstnärer har råd att ställa ut på regionens och kommunens konsthallar och museer.
2. Förutom att konstnärskapet blir lidande då konstnärer ofta tvingas till dubbelarbete innebär kompletteringsjobbandet att konstnärerna får lägga avsevärd tid på annat än vad de är utbildade för. Det är ett slöseri med samhällets konstnärliga kompetens.
3. Det är enkelt att tillämpa MU-avtalet. Genom att använda MU-avtalsmallen går man automatiskt igenom alla delar av MU-avtalet. MU-avtalet ger utställningsarrangörer ökad frihet, en professionell utställningsprocess, tydliga förväntningar bland deltagande parter, skäliga villkor för professionella konstnärer och bidrar till att regionen och kommunen får ett gott anseende och rykte. Avtalet stärker på så sätt kvaliteten i konstutställningar, något som gynnar arrangören, konstnären och besökarna. 

Kommuner ska enligt lag arbeta med jämställdhet

1. Enligt § 3 i Jämställdhetslagen ”ska arbetsgivare inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Tydligt i MU-barometern 2015 är att MU-avtalet ger mer jämställda ersättningar bland konstnärer som ställer ut. Inkomstgapet mellan kvinnor och män sjunker radikalt bland de konstnärer som ställer ut för de arrangörer som tillämpar MU-avtalet än de som inte gör det.
2. Enligt Konstnärsnämndens senaste inkomstrapport (2016) är medianinkomsten för bild- och formkonstnärer 13 000 kr i månaden före skatt. Det kan jämföras med medianvärdet för hela konstnärsgruppen på 18 200 kr eller 24 200 kr för hela befolkningen. Bild- och formkonstnärers medianinkomster ligger alltså på nästan hälften (54 %) av resterande befolkningens och 72 procent av hela konstnärsgruppens. Få kan anse att det är en rimlig inkomstnivå för en av landets mest kreativa yrkesgrupper.

... och så här kan regionen och kommunen kvalitetssäkra sitt arbete för skäliga ersättningar till bild- och formkonstnärer:

1. Fatta ett formellt beslut om att tillämpa MU-avtalet och att även betala konstnärerna för deras arbetstid.
2. Se till att regionens och kommunens egna utställningsarrangörer använder sig av MU-avtalsmallen vid utställningar med professionella bild- och formkonstnärer och budgeterar för och ersätter konstnärerna MU-avtalsmässigt vilket ska inbegripa den arbetstid som de lägger ned på en utställning.
3. Ställ krav på utställningsarrangörer som erhåller offentliga bidrag att tillämpa MU-avtalet och MU-avtalsmallen samt budgeterar även för professionella konstnärers arbetstid.
4. Informera löpande om att regionen och kommunen tillämpar MU-avtalet och erbjud MU-fortbildningar till kommunens politiker, tjänstemän, utställningsarrangörer och konstnärer med viss regelbundenhet (KRO erbjuder sådana kurser).
5. Följ årligen upp tillämpningen av MU-avtalet, och svara på de undersökningar som görs om konstnärernas villkor, bland annat MU-barometern.
6. Om tillämpningen haltar, inför en MU-avtalspott till vilken arrangörer i kommunen eller regionen kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få MU-avtalsenliga ersättningar inklusive ersättning för sin arbetstid. Västra Götalandsregionen har tillfört en miljon kronor för medverkansersättning som kan sökas av regionens "utställningsnoder". Region Kalmar har tredubblat sina konstnärsersättningar mellan 2014 och 2018 (de ligger nu på nästan en miljon kr för två arrangörer).