Utredningar Kulturdepartementet

Utredningar Socialdepartementet

Utredningar Finansdepartementet

Utredningar Justitiedepartementet

Yttranden och skrivelser

Regionala kulturplaner

Övrigt

Remissvar på Region Gotlands kulturplan 2021-2024

Generellt ger Kulturplanen hopp om utveckling för kulturlivet på Gotland. Vi ser inga hinder för det som Region Gotland vill åstadkomma - förutom pengar.

Konstnärernas Riksorganisations remissvar på Region Gotlands Kulturplan för 2021-2024 samt kommentarer på kompletterande handlingsplan till Kulturplan 2021-2024. 

Konstnärernas Riksorganisation företräder 3 300 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer.

Generellt ger Kulturplanen hopp om utveckling för kulturlivet på Gotland. Vi ser inga hinder för det som Region Gotland vill åstadkomma - förutom pengar.

Det är mycket som Region Gotland vill utveckla och som de säger att ”Vi ska” göra. Men frågan är vad de kan förbättra och förändra med de resurser som finns i nuläget. I följande stycken önskar vi gå igenom hur Region Gotland på bästa vis stärker bild-och formkonsten i regionen.  

Inledning

Bild- och formkonstnärer är en av de konstnärliga yrkesgrupper som har absolut lägst inkomster. Här behövs satsningar som gör det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma i regionen. Idag tvingas merparten av bild- och formkonstnärerna i landet, även de yrkesverksamma, att producera offentligt finansierade utställningar utan att få betalt för sin arbetstid. Att tillämpa avtalet för Medverkans- och utställningsersättning (MU- avtalet) är ett sätt att säkerställa att konstnärer får skäliga ersättningar för den arbetstid de lägger ned vid utställningar. Framförallt medverkansersättningen glöms ofta bort i budgeteringar. 

I FNs globala mål som Sverige skrivit under går det att läsa under mål 8:

Mål 8:

Idag befinner sig mer än hälften av världens arbetstagare i osäkra anställningar, ofta med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Under de kommande 20 åren väntas dessutom den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor vilket kräver stora ansträngningar för att skapa nya jobb som också är hållbara för människa och miljö.

Anständiga arbetsvillkor främjar en hållbar ekonomisk tillväxt och är en positiv kraft för hela planeten. Vi måste skydda arbetstagarnas rättigheter och en gång för alla stoppa modernt slaveri, människohandel och barnarbete. Genom att skapa goda förutsättningar för innovation och entreprenörskap samt säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla gynnas en hållbar ekonomisk tillväxt som hela inkluderar hela samhället.

Konstnärernas Riksorganisation menar att ett samhälle som fokuserar på att ge tryggade ekonomiska villkor för sina konstnärer får också ett starkare demokratiskt samhälle, med modiga, fria aktörer. Genom att förbättra villkoren som i sig kan göras genom att konsekvent använda enprocentregeln i region och kommun, följa MU-avtalet, arvodera skäligt vid beställning av konsthantverk, prioritera gestaltningsuppdrag, köpa in samtidskonst i kommunerna och regionerna så möter man upp just mål 8 av de globala målen.

För att säkerställa att kulturen är en inkluderande värld där människor från socioekonomiskt olika bakgrunder kan ha en framtid krävs likaså goda ekonomiska villkor, breddad rekrytering förenklas genom tryggare ekonomi helt enkelt.

Den fortsatta texten är uppdelad i två delar. I den första har vi utifrån händelser till följd av Covid-19 sammanställt några rekommendationer för hur en region eller kommun kan hjälpa till att stötta den enskilde konstnären. I den andra presenterar vi förslag på de fokusområden som vi vill uppmärksamma regionen på samt kommenterar regionens remissplan och handlingsplan. 

1. Konstnärernas Riksorganisations förslag till åtgärder för bild- och formkonstnärer med anledning av Covid-19

Lägesrapport

Bild- och formkonstnärer drabbas hårt då konstinstitutioner och andra utställningsplatser stängs, olika evenemang och uppdrag ställs in eller skjuts på framtiden p g a Covid-19.

Uteblivna utställningar innebär ett inkomstbortfall för bild- och formkonstnären som då inte får utställnings- och medverkansersättning och dessutom förlorar möjligheten till försäljning. Bild- och formkonstnärer som planerat delta i internationella konst- och designevenemang påverkas då dessa ställs in och stora investeringar i tid och pengar går upp i rök samtidigt som möjligheterna till intäkter och kommande uppdrag försvinner.

Tex har Designveckan i Milano, Art Basel i Hongkong samt det största internationella och årligen återkommande eventet för smyckekonstnärer SCHMUCK och även Munchen Jewelry week ställts in.

De för många svenska bild- och formkonstnärer inkomstbringande vårutställningarna och konstrundorna i Skåne, vilka inbringar stora delar av årsinkomsterna, ställs in. 

Vidare ställs föreläsningar, konsultuppdrag och konstpedagogiska aktiviteter in, vilket innebär att en betydande del av många bild- och formkonstnärers inkomster försvinner.

Tyvärr finns också exempel på att uppdrag avbryts även om dess genomförande inte på sikt är direkt påverkat av den krissituation och de åtgärder Covid-19 medfört. Särskilt allvarligt är det avseende omfattande projekt såsom t.ex. fleråriga gestaltningsuppdrag, där bild- och formkonstnären ofta fokuserat på det uppdraget och inte under överskådlig tid kommer att hitta andra intäktskällor.

Konstområdets arrangörer drabbas, och här är de mindre, självorganiserade, konst- och konsthantverkskooperativen extra utsatta. Men även gallerier som till största delen består av enskilda firmor, enmans- och fåmansbolag. Det blir också inkomstbortfall för utställningsarrangörer i form av entréavgifter och minskad provision p g a minskad försäljning.

I en snabbenkät som vi skickat ut riktad till bild och formkonstnärer bekräftas bilden av att en stor del bedriver sin verksamhet i enskild firma (ca 85%) och endast ca 30% är med i A-kassan. Detta gör dem extra sårbara ekonomiskt. Varje krona räknas. Nu har regeringen aviserat lättnader kring A-kassan vilket vi välkomnar men alla vill vi att våra konstnärer och kulturskapare ska få arbeta. 

Förslag

Inledningsvis vill Konstnärernas Riksorganisation tillstyrka KLYS förslag till åtgärder inlämnade till kulturminister Amanda Lind och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark den 18 mars 2020 med rubriken KLYS FÖRSLAG TILL KRISPAKET FÖR KULTUREN

Konstnärernas Riksorganisation kompletterar här med ytterligare förslag som särskilt rör regionerna:

Öka/säkerställ intäkter

Angående utställningsersättning:

Alla konstinstitutioner och övriga arrangörer och uppdragsgivare inom bild och formområdet ska fullfölja sina överenskommelser och utbetala ersättningar och arvoden till bild- och formkonstnärerna även om uppdrag ställs in eller skjuts på framtiden.

Vi uppmanar arrangörer att utbetala utställningsersättning till upphovspersonerna även om utställningen blivit inställd pga Corona (och oavsett om konstverket finns i arrangörens besittning eller inte).

Vi uppmanar även till utbetalning av förskottsarvoden då uppdrag skjuts på framtiden och att se över möjligheten att tidigarelägga beställningar och därmed kunna lämna förskottsbetalning.

De arrangörer som får bidrag genom Kulturrådet ska även omfattas av detta.

MU-avtalet är bindande för statliga institutioner och de som anslutit sig till MU-avtalets villkor, men principerna bör vara vägledande för alla arrangörer med offentlig finansiering. 

Det är av största vikt att medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet), som reglerar ersättningar till konstnärer när de ställer ut, även tillämpas regionalt och lokalt. Trots att många utställningar nu ställs in är det nu också extra viktigt tillfälle att säkerställa att regionen/kommunen tillämpar MU-avtalet när man bjuder in konstnärer att ställa ut även i framtiden.

Vi vill också särskilt påpeka att MU-avtalet också gäller vid digitala utställningar.

Det är också av största vikt att ännu ej överenskommen utställningsersättning som ej kan realiseras med anledning av Covid-19 bör snarast hitta alternativa former för att kunna utbetalas utan fördröjning till bild- och formkonstnärer i verksamheten.

Tidigarelägga planerade inköp av konst

Vi uppmanar till att tidigarelägga planerade inköp av konst på både statlig, regional och kommunal nivå. Vi är i början på året och många har kvar medel i sina inköpsbudgetar. För att lindra de akuta effekterna av krisen uppmanar vi till inköp av konst under dessa kritiska månader.

Utöka budget för inköp av konst

Statens Konstråd har meddelat att de signerat 2,7 miljoner kronor till sina konsulter att köpa in konst för. Det är bra men det räcker inte långt. Budget för inköp av konst måste utökas betydligt och även inkludera fler offentliga konstinstitutioner/myndigheter att kunna göra nyförvärv till sina samlingar.

Budget för inköp av konst måste genast utökas, även på regional och kommunal nivå.

Ett lysande exempel är Borgholms kommun med 10 000 invånare som ökar sin inköpsbudget av konst med 250%.

Omstrukturera bidrag och ge lättnader

Staten, regionerna och kommunerna bör se över sina redan budgeterade bidrag för att om möjligt tidigarelägga utlysningar som planerats till hösten eller omstrukturera bidrag som i dagsläget blivit inaktuella, t ex resebidrag, residens, till att kunna användas på annat sätt. Och att offentlig bidragsgivare visar förståelse för ändrade premisser för Covid -19 vad avser redan beviljade bidrag och avstår från krav på återbetalning.

Föreläsningar/Undervisning

Många konstnärer inom bild och form undervisar, håller föreläsningar och/eller arbetar som studiecirkelledare på Studieförbund, konstskolor och liknande och det är en viktig inkomst.

Överenskommelserna är ofta av tillfällig eller tidsbegränsad karaktär. Även här måste uppdragsgivarna fullfölja sina överenskommelser och betala ersättning till bild- och formkonstnärerna. Det är alldeles för lätt att ställa in och låta bild-och formkonstnären ta hela kostnaden.

Dra ner på kostnader

Hyresnedsättning

Kostnad för ateljén är en akut fråga för många konstnärer. Vi har nyligen gjort en ateljéenkät som vi kommer att publicera inom kort.

Säkerställ att regionalt och kommunalt stöd till hyreskostnader omfattar också ateljéer och andra produktionsplatser nödvändiga i den konstnärliga verksamheten, och att i förekommande fall ge hyresfritt eller hyresreduktion till ateljéer och produktionsplatser.

Regeringen har per den 16 april beslutat om en förordning om rabatt för fasta hyreskostnader i särskilt utsatta branscher, där konstnärliga lokaler finns med som en av dessa, som ett sätt att mildra de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet.

Stimulera efterfrågan på konst

Nybeställningar av verk

Statens konstråd, Nationalmuseum, Moderna Museet samt olika regionala och kommunala institutioner skulle kunna göra nybeställningar av verk för att gynna bild- och formkonstnärer.

Stimulera 1%-regeln och säkerställ inköp av gestaltningsuppdrag

Bild- och formkonstnärerna drabbas hårt av åtgärderna för att förhindra smittspridningen av Covid-19. Därför är det av yttersta vikt att stimulera ekonomin och efterfrågan på konst och konstnärlig gestaltning med satsningar och lösningar på både kort och lång sikt.

På både statlig, regional och kommunal nivå ligger 1%-regeln redan beslutad på många håll, det ger många bild- och formkonstnärer möjlighet att arbeta med större projekt som tryggar deras ekonomi för en viss tid.

Vi har framfört våra önskemål om att regeringen bör ge tydliga signaler att gestaltningsuppdrag (finansierade via 1%-regeln) ska utgöra en obligatorisk del av ett byggprojekt. Detta skulle ge bild- och formkonstnärerna fler långsiktiga och stabila uppdrag som även kan kompensera för de inkomstbortfall som Coronapandemin orsakat. För det fall sådan byggnation som utgör underlag för 1% regeln drastiskt sjunker eller avstannar, bör regeringen skapa en garanti för att offentligfinansierade gestaltningsuppdrag ändå stimuleras och efterfrågas. Här får annars 1%-regeln anknytning till byggandet en olycklig direkt effekt också för konstnärskåren.

1. Fokusområden som vi vill uppmärksamma regionen på i samband med förslag till ny kulturplan 2021-2024. 

Sammanfattning:

●  Säkerställa att form, konst- och designverksamheter som får regionalt stöd skäligt ersätter de professionella konstnärer, formgivare och konsthantverkare som engageras i utställningar, panelsamtal, föreläsningar samt andra uppdrag och projekt.

●  Genomföra kompetenshöjande insatser gentemot kommunerna kring hur följa MU-avtalet. Fortsätta att arbeta med utvecklingen av det fina MU-arbete som gjorts i regionen.

●  Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny- och tillbyggnationer. Tänk på att kvalitetsgranska urvalsgrupper inför upphandlingar.

●  Arbeta systematiskt med armlängsavstånds-principen. Säkerställ att politiken möjliggör konst och att särskilt sakkunniga tjänstepersoner arbetar med de konstnärliga besluten. Inrätta sakråd för fördelning av medel till konstnärer vars medlemmar kontinuerligt roterar, tänk på representation i dessa grupper.

●  Ge kompetens- och resursstöd så att kommunerna kan använda metoder och verktyg (så som cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Stödja kommunerna så att enprocentsregeln kan införas i alla kommuner.

●  Arbeta strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer. Arbeta för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar.

●  Hjälpa kommunerna säkerställa tillgången till adekvata arbetslokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet till kostnader som är rimliga för professionella bild- och formkonstnärer. Det är också utmärkt att inkludera lokaler för kulturella verksamhet i stadsplaneringen.
● Uppmuntra kommunerna att skriva licensavtal med Bildupphovsrätt i Sverige.

En handlingsplan för bild- och formkonsten

Från och med 1 januari 2018 är professionell bild- och formverksamhet ett eget ändamål inom Kultursamverkansmodellen, och det innebär att området bör få en nystart och utvecklas med fokus även på bland annat konstnärlig produktion, vilket i sin tur bör skapa förutsättningar för ökade statliga stöd. Konstnärernas Riksorganisation vill trycka på hur viktigt det är att en region i sitt arbete med att utveckla en konstpolitik samarbetar med och använder professionella bild- och formkonstnärers kunskap och erfarenheter. Alternativt vända sig till vårt kansli för rådgivning.

Vi ser gärna att regionen stöttar kommunerna i att ta fram egna handlingsplaner för bild- och formverksamhet.

I en handlingsplan bör även frågan om att arbeta strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer finnas med. Att man arbetar för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar.

Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)

MU-avtalet för ersättning vid medverkan och utställning är en nyckelåtgärd för att förstärka bild- och formkonstnärernas arbetssituation och mycket låga inkomster. Att konstnärerna inte erhåller betalt för sin arbetstid vid utställningar är en av de största kulturpolitiska utmaningarna vi har i landet.

Idag tvingas bild- och formkonstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i landet. Genom uteblivna ersättningar subventionerar konstnärerna arrangörerna. Konstnärerna får oftast bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara otänkbart att inte arvodera professionella skådespelarna för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. Här behövs en radikal förändring i synen på ersättning till professionella konstnärer.

Regionen måste budgetera för att konstnärerna ska få skäliga villkor och arbeta för att kommunerna arbetar mer aktivt med skäliga ersättningar. Genom att tydligt prioritera detta i Regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. Vi pekar gärna på Region Västra Götaland som en nationell förebild då man har insett att det är orimligt att konstnärer ska arbeta gratis och därför årligen, i ett första steg, satsat en miljon kr extra bara för att finansiera medverkansersättning hos utställningsarrangörer. I deras plan står: För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst har kulturnämnden successivt ökat stödet för medverkans – och utställningsersättning (MU-ersättning) till konstinstitutioner med regionala uppdrag.

På Konstnärernas Riksorganisations hemsida finns 17 skäl för att tillämpa MU-avtalet för att konstnärerna ska få skäliga ersättningar. På hemsidan finns också praktiska verktyg såsom mallar för avtal och budgetering för konstnärers medverkansersättning, tabeller för utställningsersättning med mera.

Enprocentsregeln

I maj 2018 antog riksdagen en nationell arkitekturpolicy med nya nationella mål för form, design och arkitektur. Regeringen har även nyligen gett Boverket uppdrag att ta fram en egen arkitekturpolicy. Enligt Sveriges Arkitekters nya kartläggning (juni 2019) av vilka kommuner som tagit fram en arkitekturpolicy framgår att 29 kommuner redan har gjort det och 35 kommuner har påbörjat detta. Viktigt här är att initialt inkludera konsten och de professionella bild- och formkonstnärerna i den offentliga konsten i kommunernas arbete med sin arkitekturpolicy. Flera intressen kan via gestaltad livsmiljö mötas och konsten bör alltid inkluderas här.

Enprocentsregeln innebär att minst en procent av kostnaderna för ny-, till- och ombyggnation investeras i konstnärliga gestaltningar. När politiken kring Gestaltad Livsmiljö nu börjar sätta sig vill vi trycka på vikten av att alltid inkludera konsten i samverkan med arkitekturen. 

Konstnärernas Riksorganisation rekommenderar Region Gotland att i dialog med kommunerna prioritera och utveckla arbetet med den konstnärliga gestaltningen av offentliga livsmiljöer. I en tid då det byggs mycket i kommunerna är det en strategisk insats för att fler invånare ska kunna ta del av professionell konst i sina vardagsmiljöer. En procent av byggprojektens budget är en liten insats med tanke på de stora samhälleliga värden dessa investeringar genererar under årtionden framöver för hela regionen. Genom enprocentsregeln får regionen och kommunerna en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med konstnärliga och existentiella kvaliteter; vi skapar livsmiljöer med omtanke om hela människan. Den tillför ytterligare en dimension i de offentliga miljöerna och ger oss levande rum för mänskliga möten. För att arbeta professionellt med denna regel ser vi behov av ett kvalitetssäkrat juryarbete som kan utforma korrekta riktlinjer för hur arbetet bör fortlöpa.

Statens Konstråd som har i uppdrag sedan ett par år att bygga upp ett kunskapsnav skriver (2017).

”Offentlig konst utgör en självklar del av samhällets gestaltade livsmiljöer. Den finns integrerad både i våra viktigaste offentliga rum och i våra vardagsmiljöer där den skapar årsringar av betydelse. Likt god arkitektur bidrar konsten till att skapa intressanta, harmoniska och väl gestaltade platser. Genom sitt fria utrymme erbjuder konsten också möjligheter till starka upplevelser, reflektion och dialog för dem som använder stadens gemensamma rum. Historiskt och i nutid har konstnärer spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma platser och bidragit till unika boendemiljöer runt om i landet.”

Den offentliga konsten utgör en del av vår yttrandefrihet och är ett av de mest tillgängliga konstnärliga kulturuttryck vi har i samhället. För många barn är den offentliga konsten, exempelvis i en lekpark, det första mötet med konsten. Den offentliga konsten visar att vi alla omfattas av samhällets omsorg.

Myndigheten Konstnärsnämnden publicerade en ny rapport april 2020 om enprocentsregelns tillämpning i kommuner och regioner. ”1 % för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö”. Det är en komparativ studie som tagits fram i samarbete med regionala konstkonsulenter.

Rapporten belyser utvecklingen mellan 2012 och 2018, en period som präglats av högkonjunktur och ett omfattande byggande runt om i landet samt kultursamverkansmodellens etablerande. På vilket sätt har dessa förändringar påverkat tillämpningen av enprocentsregeln och därmed konstnärernas arbetsmarknad?


Regeln är mer livskraftig än den var för sex år sedan. Resultaten visar att tillämpningen av regeln i landets regioner och kommuner har ökat mellan åren 2012 och 2018. Enprocentsregeln tillämpas som regel i 41 procent av kommunerna och 55 procent av regionerna. I jämförelse med 2012 är det en ökning med 8 procent för kommunerna och 18 procent för regionerna. Dessutom har hanteringen av regeln fördjupats och utvecklats när det gäller omfattning och riktlinjer för arbetet. 


Rapporten visar även att beställningsbeloppet för gestaltningsuppdrag har ökat från 53 mnkr till 145 mnkr mellan 2012 och 2018 samt att konstnärerna oftare anlitas i ett tidigare skede av byggprojekten. I mer än hälften av svaren framgår också att konstnärer deltar i plan- och byggprocesser, vilket är en ökning med 20 procent i jämförelse med 2012.


Konstnärlig gestaltning av offentlig miljö är en viktig del av konstnärernas arbetsmarknad. Inför en stundande lågkonjunktur blir frågan om en hållbar och attraktiv livsmiljö allt viktigare. Myndigheten menar, vilket Konstnärernas Riksorganisations håller med om, att det behöver utvecklas strukturer för förvaltning av den offentliga konsten som enprocentsregeln genererar, men också att fler kommuner och regioner behöver försvara värdet av konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön.


Här skulle fler aktörer, såväl alla kommuner i regionen som både allmännyttiga och privata byggbolag och fastighetsbolag tillämpa enprocentsregeln. Visby skulle kunna göra som Göteborg kommun och skriva in enprocentsregeln i markanvisningarna. På så sätt delas ansvaret för de konstnärliga gestaltningarna mellan allmännyttiga bolag och privata exploatörer vilket borgar för konkurrensneutralitet mellan bolagen och att invånarna får likvärdig tillgång till offentlig konst. Det bidrar till att öka kvaliteten i livsmiljöerna och skulle göra hela Region Gotland intressantare att bo i, verka i och att besöka.

Undersökningen ”Årets Konstkommuner 2017” visar att många mindre kommuner inte tillämpar enprocentsregeln. I något mer än var fjärde kommun (27 %) tillämpas enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar av offentliga miljöer konsekvent. En lika stor andel av kommunerna tillämpar enprocentsregeln som en rekommendation eller mål. I två procent av kommunerna gjordes det 18 eller fler nya konstnärliga gestaltningar under 2015-2016. I fyra av tio kommuner skapades det under samma period inte ett enda nytt offentligt konstverk. I 23 procent av kommunerna saknade man år 2016 en budget för att köpa in lös konst till de kommunala lokalerna medan det i 17 procent av kommunerna fanns en budget på över 100 000 kr. Ett skäl till det här är att många mindre kommuner med små administrativa enheter saknar kompetens och resurser att arbeta med offentlig konst, ett annat är att kommuner saknar tydliga regelverk för när och hur regeln ska tillämpas.

Konstnärernas Riksorganisation har utarbetat nya rekommendationer för gestaltningsuppdrag som vi vill uppmana alla att ha ögonen på eftersom det kan vara komplicerat att upphandla konst och riskerar att försämra villkoren för konstnärerna. Inom kort lanserar vi även nya rekommendationer för form- och designuppdrag, se mer nedan.  Flest frågor för den enskilde konstnären gäller budget och ersättningen samt händelser och villkor under genomförandet av gestaltningen. Det är viktigt att budgeten är relevant, väl genomtänkt och verklighetsanpassad, särskilt om gestaltningsuppdraget har fast pris. Den ska innehålla konstnärligt arvode samt ersättning för konstnärens arbetstid, produktionskostnader (inkl. underleverantörer), försäkring, transport samt upphovsrätt. För att inte konstnären ska bära all risk för kostnadsökningar ska det finns utrymme för oförutsedda kostnader och, om relevant, indexreglering av ersättningen. Utbetalning av ersättningen bör ske i delar, med den första delen vid undertecknandet.

Eftersom det är ett konstnärligt verk som ska framställs av konstnären själv måste villkoren för genomförandet anpassas därefter, t.ex. avseende ändringar av skiss/ konstverk, fackmannamässighet, besiktningskrav, felansvar, garantier, vite samt upphovsrätt till skissen/verket. När ändringar sker av uppdragets innehåll eller tidsplan, måste motsvarande justering av konstnärens villkor ske. Vill beställaren använda standardavtal för konsulter i byggentreprenad (ABK09) eller för totalentreprenad (ABT06), måste också de anpassas efter de särskilda förhållanden som gäller för konstnärliga gestaltningsuppdrag.

Konstnärernas Riksorganisation arbetar även med att utveckla något som vi kallar Bättre villkor rekommendationer som handlar om situationen för konsthantverkare - ett dokument som ska hjälpa till som best practice och ge verktyg åt de konsthantverkare som behöver stöd i arvodesdiskussioner med uppdragsgivare. Dessa planeras att lanseras senast hösten 2020.

Till sist vill vi peka på att stötta kommunerna med kompetensutveckling vad gäller LOU-förfarandet i regionen för konstupphandlingar. Både vid utställningar och inte enbart vid nybyggnationer.

Armlängds avstånd

En sak som vi inte kan understryka tillräckligt är vikten av armlängds avstånd när det kommer till bild – och formkonst. Vi ser att fler och fler politiker inte är medvetna om sitt uppdrag, att möjliggöra för konstens varande men att aldrig vara med och bestämma vilken konst som ska produceras. Vi ser att vissa kommuner missbrukar denna princip och här finns ett gap mellan hur kulturpolitiken fungerar på kommunnivå och vad riksdagspartierna uttrycker på nationell nivå. 

Myndigheten för Kulturanalys har fått i uppdrag att utreda hur denna princip brukas på myndighetsnivå i Sverige och vi följer noga utvecklingen. Vi engagerar oss löpande i diskussion om frågan då den är starkt närvarande för våra medlemmar i deras vardag.

I den partienkät som Konstnärernas Riksorganisation och sju andra bild- och formorganisationer gjort inför valet 2018 svarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet”. Detta är en central del av ”principen om armlängds avstånd”.

I nämnda partienkätsvarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet. Då konsten får vara fri, skapas även förutsättningar för mervärden inom andra områden.

Det är också värt att notera att alla riksdagspartier anser att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Samtliga partier bekräftar även att man ska ha tillgång till ett mångfacetterat kulturutbud oavsett var man bor i landet.

Inventering av myndigheters konst. (kommuner, regioner och andra myndigheter).

Kartläggningar visar att en stor mängd offentlig konst försvunnit eller vittrat sönder genom åren. För att säkerställa att vårt lands konst tas om hand bättre och våra skattebetalares medel ges vikt önskar vi trycka på vikten av inventering av konst. Statens Konstråd följer denna fråga och menar på att följande process är att föredra:

Statens offentliga konstsamling ska inventeras regelbundet för att hålla långsiktigt.

Att inventera konst innebär att skaffa en överblick över konstverkens status, på så sätt går det lättare att planera vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsten ska bevaras i gott skick.

Processen för inventering följer tre steg:

Utse en konstansvarig

Gör en grundinventering

Genomför årliga inventeringar

Mer information finns på Statens Konstråds hemsida.

Copyrightdirektivet. Utöver ovan tankar och de punkter som vi listat i sammanfattningen önskar vi från vårt håll att Regionen följer utvecklingen av det viktiga upphovsrättsdirektiv som nyligen röstats igenom i EU och som på sikt kommer att ge mer skäliga ersättningar till våra medlemmar givet hur olika aktörer ska betala för användande av våra medlemmars verk. Lagen kommer att skrivas i Sverige de nästkommande två åren och Konstnärernas Riksorganisation samarbetar med Bildupphovsrätt för att säkerställa strategiska avtal gällande bildlicenser som kommer våra medlemmar till del.

Nedan några kompletterande kommentarer utifrån remiss och handlingsplan: 

På sid 6 står de kulturpolitiska målen, men I de kulturpolitiska målen står även: “Utgångspunkten för regeringens politik är att professionella kulturskapare ska kunna försörja sig på sin konstnärliga eller kulturella yrkesverksamhet” Det borde stå med även här på sid 6

På sid 7: Då ökad samverkan alltid står på agendan tycker vi att det måste finnas med även i resursfördelning. De små fria aktörer som får krav på sig att samverka och bredda deltagandet osv måste samtidigt kunna ta höjd för det ökade arbetet i sina projektansökningar.

På sid 8 står det att Kulturskapares villkor är ett av fokusområdena. Det är jättebra att det nämns så tydligt menar vi. 

Även på sid 9 att det står det tydligt om armlängds avstånd! Bra!

På sid 10: det står om kvalitet: “hur den yrkesskicklige konstnären förmår att kommunicera i mötet

med åhöraren/betraktaren”. Vi funderar lite på hur bra den skrivningen är, en felaktigt kvalitetsbedömning? En konstnär är en konstnär och en förmedlare av konst är pedagog i form av curator, konstpedagog eller liknande. 

På sid 12 undrar vi: Vi vill öka kunskapen inom området kultur och hälsa. Vems kunskap? Vad menas med den formuleringen?

På sid 13: “Med breddat deltagande avses att nå grupper som i dagsläget av olika anledningar inte nås av eller intresserar sig för kulturområdet” I de nuvarande kulturpolitiska målen står det att kulturen ska nå ALLA. 

Vad betyder det? Idrotten har inga krav på sig att nå ALLA. De som inte vill spela ishockey slipper ju det. Men den här formuleringen kan användas som argument och svepskäl för att skära ner eller kritisera kulturevenemang som ”bara” riktar sig till de som är intresserade. “föreställningar om att konst och kultur ibland uppfattas som något svårtillgängligt behöver överbryggas.”

Även denna formulering är svår och kan tas som förevändning för att inte stödja smalare kulturuttryck.

På sid 21: “Här behöver vi se över hur befintliga budgetmedel används, fråga oss om vi gör rätt saker och om medlen används på det mest effektiva sättet för att nå kulturplanens mål”

Även här finns en formulering som kan missgynna de konstarter som inte drar lika mycket publik som andra…

Sid 41:”Regional bildkonst avser Gotlands Konstmuseum i regi av Gotlands museum och med regional finansiering genom kultursamverkansmodellen. Övriga aktörer och verksamheter ligger utanför kultursamverkansmodellen”

I inledningen står det: omfattar kulturplanen hela regionens kulturliv.

Men i frågan om Bildkonstområdet delas det här direkt tydligt upp. Varför? "På grund av att regionen består av endast en enda kommun där det regionalt- och det kommu-

nalt finansierade riktar sig till en och samma befolkning omfattar kulturplanen hela regionens kulturliv"

“På Gotland verkar ett stort antal aktiva bildkonstnärer, men endast ett

fåtal har sin huvudsakliga utkomst från sitt konstnärskap”

Hur vet man det? Kanske har de inte sin konstnärliga inkomst på just Gotland, men har sina sommarateljéer där osv..

“Dessutom finns ett mycket stort antal konsthantverkare i gränslandet mellan konst och konsthantverk.”

Konsthantverkare hör också till våra medlemmar. Bild- och formkonstnärer bör användas genomgående i alla skrivningar. 

“Byggnaden Gotlands Konstmuseum håller från hösten 2019 stängt tills vidare p.g.a. brister i Inomhusklimatet” Är det enda anledningen, eller döljer sig andra besparingsförsök? Vi menar att vi behöver en bas för samtidskonsten på Gotland, vi behöver att Konstmuseet öppnar upp på fast mark igen. Men det förhindrar inte det positiva nytänkandet som Gotlands Konstmuseum har haft angående POP-UP-utställningar och tanken på en mobil verksamhet. På så sätt kan samtidskonsten utvecklas också, synas över hela ön året runt och arbeta med fler konstnärer samtidigt. 

Men Konstmuseets lokaler behövs för att stärka en framtida publik inom konst på Gotland. Vi behöver en bas för samtidskonsten året runt.

På sid 43:

Om 1%-regeln.  I hur hög grad används den? Vem ser till att den tillämpas? Finns det resurser för korrekt upphandlingssystem? Våra rekommendationer borde ligga till grund för arbetet.

Om ateljéstöd: Viktigt att tydligt påpeka hur viktigt det är med produktionsplatser.

Och utställningsarenor: “Bildkonsten når relativt begränsade grupper och en utveckling behövs för att bredda deltagandet” Ytterligare en passus som kan tolkas som att publiksiffrorna är det enda som gäller här…

På sid 48: Om gestaltad Livsmiljö: 

KONST måste in:

Sveriges regering presenterade våren 2018 en samlad politik för det som kallas gestaltade livsmiljöer. Beslut om politikområdets mål fattades därefter av en enhällig riksdag. Enkelt kan man säga att det handlar om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö ska stärka varandra för att hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö.

På sid 59: “Efter en grundlig genomlysning och konsekvensanalys av förslagen ser dock Region Gotland ett behov av en mera djupgående analys av behoven och behöver på ett processinriktat sätt arbeta vidare med frågan. Målsättningen är att lägga fram ett förslag för genomförande under 2021 med verkställighet från 2022”

Stora resurser som används för analyser och processer som inte ens fungerar, utan måste göras om…

På sid 61: Om dialogmöten: Viktigt att dialogmötena ska ske med arvoderade möten osv enligt våra och KLYS riktlinjer 

Vi saknar också en skrivning om talangutveckling inom bild- och form. 

Genom hela remissen finns en röd tråd att verka mer för unga och unga vuxna inom kulturlivet på Gotland. En stor fråga är hur man uppmärksammar de på att utvecklas inom de olika konstområdena. Med Gotland som ”Kulturens ö” finns det ett glapp i utbildningarna på ön där en eftergymnasial utbildning inom bild- och form-området saknas. I handlingsplanen står det att regionen ska föra en dialog med berörda parter angående etablering av en utbildning på ön. Dialogen borde pågå nu och ett faktiskt verkande borde istället ta kraft inför kommande år där planering av en utbildning för bild och form bör ta vid snarast.

En fråga som vi ofta stöter på är frågan om ateljéstöd och kommunala ateljéer på Gotland. Ofta får man en hänvisning till att majoriteten av kulturutövare på ön har bosatt sig på platser där deras verksamhet också finns och inte är i behov av varken stöd eller en ateljé. Om Gotland vill att vision 2025 ska inträffa måste det ske en utveckling med kommunala ateljéer samt ateljéstöd i kommande kulturplan. Både för att Gotland ska bli mer attraktivt att flytta till men också för de konstnärer som är i starten av sitt yrkesliv och som inte har chansen att hitta stöd eller lokal. 

Det finns en strävan efter att landsbygden på Gotland ska bli mer levande året runt. Med kommunala ateljéer och verkstäder över hela ön skapas gemenskap och mötesrum för konstnärer och öppnar upp för ett mer levande samhälle.

Besöksnäringen på Gotland är som störst på sommarhalvåret. I kulturplanen står det att mindre än 6% av inkomsterna går till kultur på Gotland. Tyvärr så räcker inte det till för att yrkesverksamma konstnärer ska kunna gå runt. Gotland kallar sig för ”Kulturens ö” och det är vi konstnärer som utgör en stor del av det. Då måste man se till att konstnärer kan leva på sin konst. Jag skulle vilja se hur regionen kan gynna den enskilda näringsidkaren inom konst på ön och hur hen kan få ta del av stöd från regionen. På så sätt kan vi stärka de kreativa näringarna här samt att de kan få en del av vårt ”Kulturens ö”. 

För Konstnärernas Riksorganisation

Sara Edström, ordförande. 

Siri Iversen-Ejve, ordförande Region Gotland. 

Konstnärernas Riksorganisation företräder 3 300 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer.


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!