Konstnärernas Riksorganisation lämnade den 4 maj ett yttrande på remissen av betänkandet ”Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5)” till finansdepartementet. Betänkandet innehåller förslag om att införa en ny bestämmelse i 16 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) om avdragsrätt för utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende.
Konstnärernas Riksorganisation välkomnar att regeringen har tillsatt denna utredning och att frågan om avdragsrätt för sponsring har utretts på ett grundligt sätt. Konstnärernas Riksorganisation tillstyrker förslaget i dess huvudsakliga delar men önskar framföra ett antal synpunkter av särskild betydelse för konstnärer och kultursektorn.
Konstnärer som ofta är enskilda näringsidkare eller har eget aktiebolag skulle kunna dra nytta av sponsring i form av ekonomiskt stöd, varor eller tjänster, exempelvis ateljématerial, utrustning, lokaler eller stöd till utställningar och residensvistelser. Frågan om avdragsrätt för sponsring har därmed direkt betydelse för Konstnärernas Riksorganisations medlemmars försörjningsmöjligheter och arbetsvillkor.
Sammanfattning
Konstnärernas Riksorganisation
● tillstyrker förslaget om en ny bestämmelse i 16 kap. 11 § IL om avdragsrätt för utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende.
● anser att kravet på att samarbetet ska "förmedlas utåt" behöver förtydligas så att det inte missgynnar konstnärliga samarbeten av subtil karaktär. Det avgörande bör vara att samarbetet kan verifieras, inte att det uppfyller en viss nivå av publik exponering.
● anser att den fortsatta beredningen bör ge konkret vägledning om hur begreppet "anseende" ska tillämpas i kultursammanhang, för att undvika att Skatteverket och domstolarna faller tillbaka på den restriktiva praxis som utredningen avser att förändra. Konstnärernas Riksorganisation vill särskilt framhålla att det bör uppställas en presumtion i lagtexten för att företag som ingår överenskommelser om sponsring eller liknande samarbeten har en affärsmässig avsikt med sina utgifter.
● anser att risken för uttagsbeskattning vid sponsring i form av varor och tjänster kan motverka incitamenten för att tillhandahålla sponsring och att presumtionen för affärsmässiga bör gälla även då frågan om uttagsbeskattning ska påföras och att detta bör framgå av lagtexten.
● anser att gränsdragningen mot gåva och privata levnadskostnader för företag med mindre ägarkrets behöver klargöras, eftersom kultursponsring ofta sker i just detta segment, förslagsvis genom ovannämnda presumtioner för affärsmässiga skäl.
● avstyrker att den lägsta momssatsen, som omfattar kulturbiljetter och konstnärliga rättigheter, används som finansieringsalternativ, eftersom det direkt skulle motverka reformens syfte.
● anser att en kommande utvärdering bör ha ett särskilt fokus på kultursponsringens utveckling och att kulturaktörer bör involveras i utvärderingsarbetet.
● anser att frågan om skattefrihet för lotterivinster från konstföreningar på arbetsplatsen bör beredas vidare.
● delar bedömningen i det särskilda yttrandet från Charlotte Rydh (Giva Sverige) att även mottagarsidans villkor – avseende värdering, motprestation, moms och skatt – behöver förenklas för att reformen ska få avsedd effekt för kultursektorn.