Enligt ett kommittédirektiv (Dir. 2025:61) från Kulturdepartementet ska det utredas hur den icke-offentliga finansieringen av kultur kan öka genom ekonomiska incitament. Utredningen (KU 2025:01), hade ett öppet konsultationsförfarande med deadline 30/11 2025. Här är våra svar till utredningen.
*5.Skattereduktion för gåvor
Hur bör regelverket för skattereduktion för gåvor till kulturändamål utformas för att bäst främja breddad kulturfinansiering?
Vilka beloppsnivåer, principer, villkor, avgränsningar etc. bör införas?
Konstnärernas Riksorganisation företräder 3500 bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Dessa yrkesgrupper driver i mycket hög utsträckning sin konstnärliga verksamhet som egna företagare. Cirka 8 av 10 driver sin verksamhet som enskild firma, och merparten av de övriga i aktiebolagsform.
Om staten beslutar om skattereduktion för gåvor till organisationer som har som ändamål att främja eller bedriva kulturell verksamhet, så som det står i direktivet, så bör även konstnärer och kulturutövare med enskild näringsverksamhet eller aktiebolag kunna omfattas av den. Konstnärerna är centrala för kulturlivet och det vore ytterst olyckligt att utesluta dem från en sådan möjlighet.
Det är dock viktigt att säkerställa att skattereduktionen ges till stöd av konstnärlig verksamhet som bedrivs av yrkesutövande konstnärer. Till exempel skulle relevanta SNI-koder kunna vara vägledande vid kriterium för mottagande.
Även verksamheter såsom konstnärliga kollektivverkstäder och konsthantverkskooperativ bör kunna omfattas av skattereduktionen då dessa är en viktig del av att främja eller bedriva kulturell verksamhet.
Vi tycker det är bra om företag kan göra avdrag för gåva till konst- och kulturverksamhet och det är därför bra att denna utredning görs. Skattereduktionen får dock inte bli en ersättning för statlig kultur- och konstnärspolitik.
*6.Matchningssystem
Hur bör ett system där det offentliga förstärker monetära gåvor från privata aktörer vara utformat för att främja breddad kulturfinansiering? Hur ska det till exempel avgöras när gåvor ska matchas, hur stor bör matchningen vara, vilka aktörer bör omfattas, bör det finnas ett maxbelopp per mottagande organisation?
Vi anser att det finns stora risker med ett matchningssysstem. I dagsläget är vi ytterst tveksamma till förslaget. Kulturpolitiken bygger på idén om att kulturella uttryck av hög kvalitet ska komma alla till del, över hela landet. Därför har vi de nationella kulturpolitiska målen, institutioner med spetskompetens och praktiserar principen om en armlängds avstånd mellan politiken och skapandet av det konstnärliga innehållet.
Ett matchningssystem skulle kunna skapa stora obalanser i det kulturpolitiska systemet, där storleken på donationer kan komma att styra kulturpolitiken, med olika typer av snedfördelningar som följd. Till exempel att vissa geografiska områden eller vissa konstformer gynnas och att skattemedel styrs dit. Ett matchningssystem som innebär att stora belopp av gemensamma skattemedel ges till de verksamheter som attraherar de största beloppen av privat finansiering kommer att uppfattas som att ekonomiska intressen styr kulturpolitiken. Ovan nämnda obalanser skulle kunna urholka legitimiteten för kulturpolitiken, både hos väljarna och i kulturlivet.
*7.Övriga synpunkter
Finns det andra frågor eller aspekter som ni anser att utredningen bör beakta?
Konstföreningar i Sverige bedriver en omfattande verksamhet för att öka intresset för konst på arbetsplatser över hela landet, bland annat genom att anordna utlottningar av konstverk. Om arbetsgivaren bidrar med ekonomiskt stöd till föreningen blir vinnarna i sådan konstlotterier förmånsbeskattade. Vi vill att medlemmarna i landets arbetsplatskonstföreningar helt undantas från förmånsbeskattning av vinster i lotterier i konstföreningars regi. Detta är något som vi anser att utredningen bör ta upp.
Betänkandet “Ett investeringsprogram för kultur” (SOU 2026:31) lämnades till regeringen den 18 maj 2026. Betänkandet har remitterats och svar på remissen lämnas senast 30 september.