Visningsersättningen höjs med sammanlagt 33 miljoner kr. Visningsersättningen är en ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras konstverk visas i offentliga miljöer. Den kan liknas vid den ersättning som författare får när deras verk lånas ut gratis på biblioteken. Visningsersättningen betalas ut i form av stipendier från Konstnärsnämnden (plus 18 miljoner kr) och som individuell visningsersättning (plus 15 miljoner kr) som fördelas av Bildupphovsrätt i Sverige.
– Det här är bra och nödvändiga uppräkningar av kulturminister Alice Bah Kuhnke eftersom visningsersättningen har urholkats under lång tid. Med skäliga visningsersättningar kan fler bild- och formkonstnärer satsa helhjärtat på sina konstnärskap. Nu saknas bara tolv miljoner kr för att visningsersättningen ska ligga på samma nivå som biblioteksersättningen, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.
Regeringen satsar också tolv miljoner extra på fria aktörer inom bild- och formområdet.
– Det här kommer medborgarna till del genom fler konstutställningar och konstprojekt över hela landet. Det bör också innebära att fler bild- och formkonstnärer får betalt för sin arbetstid när de producerar utställningar, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.
Regeringen satsar även trettio miljoner kr mer i år för konstnärliga gestaltningar av våra offentliga rum. Staten konstråd ges förutsättningar att se till att det blir mer offentlig konst i våra livsmiljöer och bygga upp kunskap och metoder så det blir lättare för kommuner, landsting och privata aktörer att arbeta med konstnärliga gestaltningar.
– Det här är en strategiskt viktig satsning av kulturminister Alice Bah Kuhnke då det ska byggas runt 700 000 nya bostäder kommande decennium. Oavsett vilken ort och kommun vi bor i bör vi som invånare få likvärdig och god tillgång till konst i våra livsmiljöer. Nu hoppas vi bara att regeringen följer upp detta med ett statligt direktiv för enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, så det blir tydligt när och hur myndigheter, verk och statliga bolag ska investera i offentlig konst, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.
Utöver dessa satsningar kan noteras att regeringen nu vill stärka följerätten som konstnärer har rätt till vid andrahandsförsäljning och att bild- och formkonsten blir ett eget område inom Kultursamverkansmodellen. Däremot saknas strukturella förslag som kan förändra villkoren för bild- och formkonstnärerna i grunden. Det handlar om viktiga reformer avseende MU-avtalet, bildupphovsrätten, trygghetssystemen för konstnärer, efterfrågestimulanser (sexprocentig moms och avskrivningsrätt), rätten att förhandla om visningsersättningen och införandet av en Konstnärsfond liknande Norges Kunstfond.
– Det är mycket glädjande att regeringen nu vill stärka följerätten och se till att bild- och formkonsten blir ett eget område inom Kultursamverkansmodellen. Ersättningarna vid utställningar vid offentliga museer och konsthallar är däremot fortfarande gravt provocerande, och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) har trots flera utfästelser inte valt att stärka kraven på arrangörerna och därmed konstnärernas förhandlingsposition. Varför ska just yrkesgruppen bild- och formkonstnärer tvingas arbeta utan ersättning för sin arbetstid? säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.