– Det är bra att kulturministern nu ringar in viktiga områden och säger att regeringen och regionerna ska prioritera bild- och formkonstens och konstnärernas villkor. Men för att kulturministern ska lyckas uppnå de strukturella förändringar som hon pratat om måste planen följas upp med budgetmässiga satsningar, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.
Regeringen tillsätter en utredning om konstnärernas villkor och ger Statens Konstråd i uppdrag att ta fram en rapport om den offentliga konstens roll för gestaltningen av boendemiljöer av hög kvalitet. I planen redovisas tidigare antagna beslut om MU-avtalet, exportsatsningar på designområdet och offentlig konst i vissa bostadsområden.
– Det är bra att regeringen nu följer upp vår granskning av socialförsäkringsutredningen. Tydligt är att de förslag som lagts inte kommer att leda till ökad ekonomisk trygghet för majoriteten av bild- och formkonstnärerna, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och talesperson för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.
I och med planen tillförs fyra miljoner kronor till den individuella visningsersättningen som är en ersättning till konstnärer när deras verk visas i offentliga rum. Men glappet mellan biblioteksersättningen och visningsersättningen har, med dessa fyra miljoner inräknade, ökat med 20 miljoner mellan 2010 och 2017. Konstnärernas villkor har alltså prioriterats ned av både den förra och nuvarande regeringen.
– Vi ser de här fyra miljonerna till den individuella visningsersättningen som ett sätt att visa god vilja i väntan på verkliga satsningar på IV-ersättning och MU-avtal som bör komma i vårbudgeten och höstbudgeten under 2017. I samband med förra budgeten slog kulturministern fast att ”bild och formkonsten står näst på tur”, säger Sanna Svedestedt Carboo.
Två tredjedelar av konstnärerna har en inkomst på under 13 300 kr i månaden och konstnärernas inkomster över tid sjunker. Den senaste stora konstnärsenkäten visar även att den tid konstnärerna kan lägga på den konstnärliga verksamheten sjunker.
– Vi hoppas nu att kunna sätta oss med kulturministern och konkretisera förslagen som kan bidra till att nå handlingsplanens mål om att fler bild- och formkonstnärer kan försörja sig på sin konst. Det är viktigt inte minst ur ett mångfaldsperspektiv. Vem har råd att ägna sig åt konst om arbetet inte ersätts? säger Katarina Jönsson Norling.
I planen saknas flera utmaningar och förslag, bland annat en realistisk strategi för hur konstnärer ska få betalt för sin arbetstid vid offentligt finansierade utställningar, uppdraget att ta fram ett statligt direktiv för enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, efterfrågestimulanser på bild- och formkonst (kulturmoms på sex procent och undantaget som gör att företag inte kan dra av förstagångsköp av konst), förslaget om en ny Konstnärsfond enligt norsk modell, en stärkt bildupphovsrätt (följerätten, privatkopieringsersättning och IV-ersättning).
Tidigare citat från kulturministern
Efter höstbudgeten 2016:
– Som politiker måste man hela tiden prioritera, och näst på tur står bild- och formområdet. Det kom inte med i den här budgeten. Jag förstår att man är otålig, och det respekterar jag, men först måste vi ha fram handlingsplanen. Den ska omfatta en rad åtgärder, säger Alice Bah Kuhne.
World Art Day (15/5-16):
”Ska konstnärer få betalt för sin arbetstid vid offentligt finansierade utställningar?
– Ja, svarar kulturministern.
Är du beredd att avsätta statliga medel för att MU-avtalet ska tillämpas fullt ut av offentliga arrangörer?
– Ja, självklart.”
Alice Bah Kuhnke om MU-avtalet på World Art Day (15/4-15):
”Det här kan inte vara sant. När inte ens staten betalar konstnärerna rätt. Hur långt har det gått då?”