– Att statens blygsamma satsningar på bild- och formkonsten fortsätter minska slår på mångfalden inom konsten. Färre konstnärliga uttryck och röster får utrymme när Sverige drar ned på den samtida konsten, säger Eva Månsson, verksamhetsledare för KRO/KIF.
Mindre än en procent av kulturbudgeten går till konstnärliga gestaltningar och bild- och formområdet, visar Kulturanalys siffror.
– Nu brådskar den nationella handlingsplan för bild- och formkonsten som kulturministern aviserat, och den måste innehålla kraftfulla satsningar för att det ska skapas anständiga villkor även för konsten och konstnärerna, säger Eva Månsson.
Tack vare de konstnärliga gestaltningarna möter vi konst i vår vardag, i parker och städer, i skolan och inom vården.
– Den offentliga konsten är ett av våra mest tillgängliga kulturuttryck. Även barn till föräldrar som aldrig går på konstutställningar eller köper konst får ta del av konstnärliga uttryck i sin vardag. Därför är det sorgligt att staten satsar mindre pengar på den offentliga konsten och fortfarande saknar ett direktiv för den så kallade procentregeln för konstnärliga gestaltningar, säger Eva Månsson.
Ökningen av anslagsposten Ersättning och bidrag till konstnärer, som inkluderar alla kulturella yrkesgrupper, beror till stor del på att Kulturbryggan flyttats över till Konstnärsnämnden.
Kulturens andel av statsbudgeten minskade 2015 efter att ha varit relativt stabil under flera år. Även hos regionerna blev kulturens andel lägre både 2014 och 2015. I kommunerna har kulturens andel minskat kontinuerligt under en längre period. Som andel av BNP har samhällets utgifter för kultur minskat sedan 2008.
Fakta statistik, ur Samhällets utgifter för kultur 2014 och 2015
Här finns Kulturanalys rapport
