KRO/KIF delar arbetsgruppens syn på kulturen som ett fjärde välfärdsområde, och det är vi inte ensamma om. Alla riksdagspartier och F! svarade att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet, i den stora kulturpolitiska enkäten inför riksdagsvalet 2014.
För att balansera kommersialiseringen och privatiseringen av samhället vill MP:s arbetsgrupp att lokaler med kulturverksamhet ska skyddas från marknadshyror, att kollektivtrafiken ska fyllas med konstnärliga uttryck istället för reklam och att 1%-regeln för konstnärlig gestaltning ska bli bindande.
– Skulle det här genomföras skapas fler offentliga rum med en humanistisk, konstnärlig och existentiell dimension, rum som talar till hela människan, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.
– En procent av byggprojekten är en liten insats med tanke på de stora samhälleliga värden det genererar under årtionden framöver för hela landet. Genom enprocentsregeln skapas en struktur som år för år uppgraderar de offentliga rummen och gör de levande, konstnärlig intressanta och attraktiva, säger Sanna Svedestedt Carboo, ordförande för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.
Förslaget om att inrätta en konstnärsfond med en transaktionsavgift på försäljning av äldre bildkonst där upphovsrätten slutat gälla, har redan utretts och förespråkats av en statlig offentlig utredning på 90-talet. Systemet har fungerat framgångsrikt i Norge i många år.
– Grundidén är sympatisk. Dåtidens stora mästare skapar förutsättningar för nya generationer konstnärer och tillför medel för produktion i en underfinansierad bransch. Det skulle ge en god återväxt av samtida konst vilket även gynnar konsthandeln på lång sikt, säger konstnären Katarina Jönsson Norling, riksordförande KRO.
Arbetsgruppen föreslår även att de konstnärliga allianserna - en välfungerande arbetsmarknadspolitisk lösning för ett hundratal personer inom teater, dans och musik – ska breddas och fungera även för andra professionella kulturyrkesgrupper, exempelvis bild- och formkonstnärer.
– Förslaget med konstnärsallianserna är mycket välkommet. I dag står många bild- och formkonstnärer helt utanför de trygghetssystem som fungerar för de flesta andra yrkesgrupper. En tryggare arbetssituation ger också en bra grund för den konstnärliga friheten och kvaliteten, säger Sanna Svedestedt Carboo, ordförande för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.
Flera andra förslag är också positiva för Sverige som kulturnation. Indexuppräkning av anslagen för både fria grupper och institutioner borde vara en självklarhet, för att kulturen inte ska urholkas, och även att åter göra estetiska ämnen obligatoriska i gymnasiet. Behovet av en nationell strategi för att underlätta för kulturskapare att etablera sig internationellt är stort och arbetet med att ta fram den delas mellan flera myndigheter. Att tillgängliggöra scenkonst och utställningar via TV och digitalisering är bra, så länge upphovspersonerna får ersättning.
I tolvpunktsprogrammet finns också förslag som är mindre genomtänkta och kan försämra yrkesverksamma kulturskapares villkor, exempelvis om digitaliseringen och nedläggningen av centrumbildningarna. Läs mer i KLYS pressmeddelande. Tyvärr lyser det ännu inte fungerande MU-avtalet med sin frånvaro, det ramavtal som ska garantera konstnärer betalt vid utställningar.
För bakgrund och researchsamtal:
Pontus Björkman, pressansvarig KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-7711850
För intervjuer, kontakta:
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas
Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-827 76 00
Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, sanna@kro.se, 070-330 33 79
Pressbilder finns här.
Fakta
- Miljöpartiets arbetsgrupps förslag
- I SOU 1997:106 förespråkas en transaktionsavgift på äldre konst, där upphovsrätten slutat gälla (70 år efter upphovspersonens dödsår).
- Stora kulturpolitiska enkäten inför valet 2014