Svensk Forms bibliotek på Skeppsholmen i Stockholm var fullsatt 5 mars när KIF bjöd in föreläsare för att belysa utarmningen av Sveriges småskaliga hantverksindustrier. Initiativtagarna till KIFs eget utvecklingsprojekt Best In Sweden, Adam Almquist & Daniel Franzén, berättade om hur de sett behovet av ett register över landets hantverksindustrier när de letade efter tillverkare till sina egna produkter. Många hantverksindustrier har lagt ner, av de som är kvar för många en kamp mot tiden eller driver sin verksamhet i det tysta.
- Vi såg också att när ett antal företag lades ner var ingen intresserad av att köpa. Det är en jättetråkig utveckling.
Vad kunde de göra för att hjälpa till att rädda den erfarenhet och hantverksskicklighet som fanns kvar? Att design ger mervärde var en utgångspunkt – varför inte försöka sammanföra industrier med formgivare? I ett första steg beslöt sig Adam och Anders för att upprätta ett register med tillverkare. Några av företagen finns redan idag tillgängliga på www.bestinsweden.com men listan kommer att uppdateras. Snart släpps en rapport, nästa steg är att få formgivare och producenter att mötas.
- Målet är att få fram 10 formgivare och tio företag från registret som skapar en kollektion. Tanken är att göra en ambulerande utställning och att ha en serie produkter att sälja både inom landet och internationellt.
Margot Barolo, formgivare och delägare i designbyrån Brave Productions, gav designerns perspektiv på kvällens tema. På vägen från ”ofrivillig företagare till entusiastisk entreprenör ” har hon arbetat nära både stora och små företag.
- En förmån man har som formgivare är att man anses vara ofarlig. Ofta får man en personlig relation till uppdragsgivaren, man är med från golvet in i styrelserummet.
Barolo ser deltagandet som en fördel och uppmanar också formgivare att inte vara rädda att engagera sig. I det egna företaget har hon inblick i hela tillverkningsprocessen, från skiss till färdigt resultat. Hållbarhet och långsiktiga satsningar är en viktig del.
Inblicken i skilda företagsstrukturer har också väckt intresse för hur produkten påverkas av företagsledning och den kontext de blir till i. Margot Barolo berättade hur hon har sett företag köpas upp och få en ledning som inte intresserat sig för företagets tidigare historia. Hur chefer och designchefer bytts och hur det har påverkat estetiken, sortimentet och försäljningen. Reflektionerna gav funderingar om hur vi själva värderar produkter beroende på var eller av vem vi tror de är tillverkade.
-Jag kom till en punkt där jag gjorde ett avbrott för att titta närmare på det här.
Under åren på Konstfack mynnade tankarna ut i essän Brave New Produktions och senare uppföljaren Brave Magazine #2.
I en småskalig hantverksindustri där allt för många dukat under i konkurrensen från storskalig produktion ser Margot Barolo vikten av att våga gå in i nya samarbeten. Kvällens sista föredragshållare, Dick Johansson, marknads- och exportchef på Klässbols Linneväveri, är en av dem som Margot samarbetat med. Företaget, som har förts vidare i generationer, är något av ett unikum i sin bransch. Det startades av Dick Johanssons farfar Hjalmar Johansson som föddes i Klässbol 1884. På dagarna arbetade han som vävmästare på ortens ullspinneri, på kvällarna vävdes linnedukar i hemmet.
- Han tyckte att det inte var så mycket med att sitta i företaget så han byggde sin egen vävstol hemma. Efter en tid kunde han köpa in en mekanisk vävstol för jacuardväv. Där satt han i vardagsrummet. Vävstolen var så hög att han fick göra hål i taket till sovrummet på ovanvåningen för att få plats. Till slut kunde han sluta sin anställning på vävfabriken.
Hjalmar Johansson gick bort redan som 44 åring. Men av de sju mönster han formgav, ingår flera i produktionen än i dag, bland annat storsäljaren Stavnäsrutan. Företaget har sedan dess gått i familjen, många gånger genom tuffa tider.
- När syntetmaterialet kom fick hela industrin tänka om. Mycket linnetillverkning lades ner, men i vårt väveri fortsatte allt som vanligt.
Trenden med linnetapeter i början av 80-talet innebar andra svårigheter då väverierna fick nöja sig med andrahandssorteringen. Då gällde det att hitta alternativa vägar till lin med hög kvalitet.
Ungefär samtidigt kom det stora genombrottet för Klässbols. Väveriet bjöds in att ställa ut sina produkter på Thelanders galleri i Stockholm. Tre år senare levererade de till svenska ambassader världen över. I dag kan de kalla sig Kunglig hovleverantör.
Vad är det som gjort att Klässbols överlevt, utvecklats och växt samtidigt som många andra hantverksindustrier tvingats lägga ner? Dick Johansson ser flera orsaker, men tror att det har stor betydelse att alla familjemedlemmar som drivit och driver företaget varit vävare.
- Om det har varit ekonomiska svårigheter har vi kunnat gå in och göra jobbet själva, då har vi kunnat offra oss lite extra.
- Sedan har vi lyckats för att vi har väldigt duktiga designers, tillägger han. Vi behöver dem som har öga för framtiden utan att lämna kvalitén, så att vi kan utvecklas där vi står.
Rose-Marie Fasth