mats_lindberg_bus_300dpi_1.jpg

Följerätten följs inte

3 juni 2015

Delar av den svenska konsthandeln är usel på att betala följerättspengar. Efter en statlig utredning om följerätten har organisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, BUS, lämnat sina synpunkter och sätter nu press på politikerna om skärpta regler kring ersättning vid försäljning av bildkonst.


Följerätten är en rätt som innebär att upphovsmannen eller dess arvingar får en ersättning vid försäljning av ett konstverk. Rätten gäller under konstnärens livstid och sträcker sig sedan ytterligare 70 år efter konstnärens död. Rätten till följerätt har bara funnits sedan 1996 och har från början inte varit populär bland auktionsfirmor och konsthandlare. Enligt BUS berodde detta på att det fanns en rädsla för att följerätten skulle innebära att handeln med konstverk flyttades från Sverige, men någon sådan effekt har organisationen inte kunnat se.

Det har istället visat sig att svenska konsthandlare är betydligt sämre på att betala ut följerättspengar i jämförelse med andra europeiska länder. Anledningen till detta tror Mats Lindberg, vd för BUS, är att ansvaret för att pengarna betalas ut ligger hos organisationen och inte hos handlaren.

– Man ska betala efter anmodan av den inkasserade föreningen. Om vi inte vet om att ett verk har sålts så behöver de inte betala ut. Det är vår uppgift att driva in pengarna, säger han.

BUS har genom åren upplevt att det varit stora problem med redovisningen från konsthandlarna. Det är svårt för organisationen att få in redovisning, något som man tror beror på att konsthandlarnas verksamhet inte bedrivs öppet, som det till exempel görs hos de stora auktionshusen. Enligt BUS förekommer det att konsthandlare inte redovisar sina försäljningar. BUS har gjort bedömningen att det finns runt 350 företag i Sverige som är skyldiga att betala följerättsersättning. Men av dessa 350 företag står de omkring tio största företagen för nästan all inbetald ersättning.

– Vi vill att alla ska vara tvungna att rapportera sina försäljningar till BUS, säger Mats Lindberg.

Det här är en syn som delas av Sveriges Konst- och Antikhandlareförening (SKAF).

– Från vår sida är det bra att det sker en skärpning, att du som handlare eller gallerist måste redovisa vare sig du har sålt eller inte, säger Erik Edelstam, ordförande SKAF.

Enligt Erik Edelstam handlar kritiken från handlarnas håll om att insamlingsorganisationen inte är en myndighet, och att organisationen själv bestämt reglerna.

– Det är en organisation som ensidigt dragit upp riktlinjer för vad som ska gälla.

Men Mats Lindberg menar att det inte stämmer.

– Föreningen har inte visat något intresse av dialog med oss. Vi har försökt men mötts av totalt ointresse.

Anledningen till den offentliga statliga utredningen (SOU 2014:36) om reglerna kring följerätten är att lagen visat sig ha stora brister när det gäller att kräva ersättning. Enligt utredningen som gjorts kommer utredarna fram till att reglerna bör skärpas. I stort sett är alla inblandade parter överens, utom när det gäller en sak: nämligen minimibeloppet för utbetalning av följerätt.

I den nya utredningen föreslås att minimibeloppet höjs från 2200 kronor till 4400 kronor, alltså en höjning med 100 procent.

– Den skärpta redovisningen stöds från alla i branschen. Sedan är det splittrat kring minimibeloppet. En kraftig majoritet är mot att höja minimibeloppet. Det innebär ju att man försämrar för konstnärerna, säger Mats Lindberg.

Anledningen till att man föreslår att höja minimibeloppet tror Mats Lindberg handlar om att skapa balans.

– Man skapar en slags enighet - man ger oss en skärpt kontroll och ger handeln ett höjt minimibelopp. Då blir det en balans. Det höjda minimibeloppet är något man har drivit från de stora auktionshusen.

Enligt Mats Lindberg skulle det höjda minimibeloppet leda till att hela konstnärsgruppen skulle tappa runt en miljon kronor. En grupp som skulle drabbas extra hårt är till exempel konstnärer som ägnar sig åt grafik, eftersom grafiska blad ofta säljs till lägre priser.

– En del tappar ju ganska mycket. Om man säljer verk i den här prisgruppen blir det en inkomst på några tusenlappar man tappar, säger han.

Utredningen är färdig och remissbehandlad och nu redo för proposition. På BUS vill man pressa på politikerna att agera så att reglerna kring redovisning av försäljning blir skärpta.

– Den skärpta redovisningen stöds av alla i branschen. Jag tror att vi kan komma ganska långt med det här.

JULIA PILEBY


Nyhetsarkiv


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!