STOCKHOLM I början av oktober presenterade Konstnärsnämnden en policy kring utdelningen av bidrag för konstnärliga projekt. Enligt policyn är det främst bidrag till internationella kulturutbyten, resebidrag, vistelsestipendier och projektbidrag som berörs när nämnden bestämt att inte längre ge bidrag till vistelser i länder och regioner som Utrikesdepartementet avråder att resa till.
Beslutet om att strypa ekonomiska bidrag till farliga platser i världen har fått filmaren Maryam Ebrahimi, som bland annat producerat den Emmy-nominerade filmen ”Frihet bakom galler”, att reagera.
– Jag blev faktiskt chockad och besviken när jag hörde det, säger hon.
Filmen ”Frihet bakom galler” utspelar sig på ett kvinnofängelse i Afghanistan och fick stöd från Konstnärsnämnden.
– Det är så många konstprojekt som görs med hjälp av projektbidrag som man kan få. Det finns så många viktiga berättelser, och man måste kunna få möjlighet att resa till alla länder.
Hon tror att policyn kommer slå hårdast mot nya filmskapare och konstnärer som jobbar med andra uttryck.
– Det är jättesvårt att finansiera film. Alla bidrag vi kan få är viktiga för oss. Med den här policyn kommer det att bli väldigt svårt att göra både konst och film från de länder som UD avråder från. Det här kommer att påverka nybörjare eftersom man kanske får sitt första bidrag från Konstnärsnämnden.
För andra uttryck inom konsten tror hon att det blir ännu värre.
– Filmare kan få finansiering från flera olika håll. Men för konsten blir det ännu tuffare. Många konstnärer behöver ett litet bidrag för att kunna genomföra en utställning.
Lars Olof Gustafson, som är samordnare av stipendier och bidrag på Konstnärsnämnden, menar att nämnden vill vara tydlig med att det statliga stödet till enskilda konstnärer inte ska finansiera vistelser där konstnärers liv äventyras.
– Det här är en konsekvens av att staten är en. Det blir svårt att motivera att en statlig myndighet stödjer vistelser på platser som statens expertis avråder ifrån. Att hävda motsatsen vore ju direkt oansvarigt. Även om vi tänker oss att UD inte skulle avråda kan man ju se att det finns ett moraliskt ansvar att utkräva av den som finansierar konstnärers vistelser i krisområden.
Men Maryam Ebrahimi tycker att det är upp till konstnären att ta det ansvaret.
– För mig som filmare är det mitt ansvar. Jag är redan medveten om vilka risker som finns, säger hon.
– Alla konstnärer har ju full frihet att på eget ansvar besöka de områden som UD avråder ifrån, säger Lars Olof Gustafson.
Tanken om policyn väcktes i samband med den andra vågen av oroligheter på Tahrirtoget i Kairo.
– Då beslutade myndigheten att tills vidare ställa in samarbetet med ateljéplattformen Townhouse i Kairo. Beslutet markerade att myndigheten utgår från UD:s bedömning av säkerhetsläget. Sedan dess har säkerhetsläget förvärrats i allt fler länder och regioner och vi såg ett behov av att klargöra hur vi ställer oss till ansökningar som rör vistelser i de områdena. Vi tänkte, att om vi agerar så här när det gäller vårt ateljéstipendium i Kairo, måste vi ju agera på samma sätt när konstnärer söker bidrag för egna vistelser i länder som UD avråder medborgarna att åka till. Då skapades policyn, som vi för övrigt inte är ensamma om inom staten
Lars Olof Gustafson menar att policyn inte leder till några större förändringar eftersom väldigt få söker bidrag till vistelser i oroliga eller krigshärjade länder.
– De som söker pengar från oss söker i allmänhet till Västeuropa, USA och några länder i Asien. Det är väldigt få som söker bidrag till länder som UD avråder från.
I en skrivelse kring policyn står det att konstnärers närvaro är ”särskilt viktig i länder med svaga demokratiska traditioner eller bristande respekt för mänskliga rättigheter.” Men att man istället är ”öppna för att hitta nya sätt att stödja konstnärligt utbyte med miljöer där säkerhetsläget omöjliggör normala utbyten”.
– När det gäller Kairo har vi stället bjudit in två egyptiska konstnärer till vistelser i Iaspis-programmets ateljéer i Stockholm under hösten. Så i just det fallet kunde vi ändå skapa ett utbyte, säger Lars Olof Gustafson.
Julia Pileby