Konst och kultur är en grundläggande del av ett levande och demokratiskt samhälle. Konsten berikar vår vardag, utmanar, ifrågasätter och belyser olika typer av frågor. Vår rätt att ta del av konst skall stå fri från direkt politisk styrning. Därför gäller principen om armlängds avstånd för offentlig förvaltning vilket innebär att politikerna bestämmer om kulturpolitiken och storleken på anslagen men inte om det konstnärliga innehållet.
Att lägga sig i det konstnärliga innehållet var precis vad kulturnämnden i Katrineholms kommun gjorde när politikerna på sittande nämndmöte den 25/2 beslutade att styra över den kommunala konsthallens verksamhet. I mötesprotokollet stod det att en utställning om året ska vara mer lättillgänglig och att ”Syftet är att locka nya målgrupper med exempelvis hantverk eller motoranknuten konst”. Hoppskulpturen ”Märkliga djur” och Stina Wollter togs som exempel.
Att politikerna på detta sätt lägger sig i vilken typ av konst som ska visas på en konsthall är högst anmärkningsvärt! Att det väckte något av en kritikstorm både i lokal- och rikspress är inte konstigt. Beslutet är både principiellt olämplig och djupt oroväckande ur demokratiskt hänseende. Men inte nog med det, beslutet bryter också mot Museilagens femte paragraf som säger att ”Museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll”.
Även om det framstår som att Museilagen främst gäller för museer så uttalade regeringen i Museilagens förarbete att det ”finns viktiga paralleller mellan museiverksamhet och annan utställningsverksamhet, till exempel konsthallar och gallerier. När sådan verksamhet drivs av det allmänna är det mycket viktigt att dess självständighet respekteras på samma sätt som museernas” (se Prop. 2016/17:116 s.95f).
– Regeringen förklarade vidare att det inte bör vara en uppgift för statliga eller kommunala beslutsfattare att bestämma vilken konst som får visas på ett konstmuseum. Verksamheten ska stå fri från en viss typ av styrning inom både förvaltningen av samlingar, kunskapsuppbyggnaden och den publika verksamheten. Museilagen är därmed klart tillämpligt i det här fallet, säger Konstnärernas Riksorganisations förbundsjurist Katarina Renman Claesson.
De ansvariga politikerna i Kulturnämnden bör gå ut och ta avstånd från sitt beslut offentligt. Vi förväntar oss i alla hänseenden att kulturnämnden i Katrineholm tar tillbaka sitt beslut vid kommande möte.
Sara Edström, ordförande Konstnärernas Riksorganistion
Debattartikeln kan också läsas på Katrineholmskurirens hemsida bakom betalvägg