FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheterna, antagen i Paris 1948:
Artikel 22: "Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser."
Artikel 27: "1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.”
Rekommendationen om konstnärens ställning, antagen av UNESCOS 21 generalkonferens i Belgrad 1980:
"...erkänner att konsten i sin fullständigaste och vidaste definition är och bör vara en integrerad del av livet och att det är lämpligt och nödvändigt för regeringar att medverka till att åstadkomma och vidmakthålla inte enbart ett klimat, som uppmuntrar fria konstnärliga uttryck, utan också de materiella villkor som underlättar frigörelse av skapande begåvning,
... beaktar konstnärens bidrag till den kulturella utvecklingen och understryker vidare önskvärdheten att förbättra konstnärens sociala trygghet, arbets- och skattevillkor, vare sig denne är anställd eller fritt arbetande,
... är övertygad om att åtgärder av myndigheterna är nödvändiga och brådskande för att avhjälpa den oroande situation som råder för konstnärer i ett stort antal medlemsstater, särskilt i fråga om mänskliga rättigheter, ekonomiska och sociala villkor och om sysselsättningsvillkor, och för att erbjuda konstnärer förhållanden som är nödvändiga för att de skall kunna utveckla sin förmåga och låta den växa ut och som är anpassade till den roll de kan spela vid planering och genomförande av kulturpolitik och aktiviteter för kulturell utveckling, både lokalt och nationellt, och för ökad livskvalitet,
... beaktar att samtida konst placeras på allmänna platser och att dessa bör utformas med hänsyn tagen till de berörda konstnärernas uppfattning,"
”Vitaliteten i den konstnärliga kreativiteten är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och för att demokratiska samhällen ska kunna fungera.” Ur ”Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet” - rapport från den särskilda rapportören för kulturella rättigheter Farida Shaheed (2013)
I Regeringsformen § 2, svensk grundlag (1974:152), står skrivet: "Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.”
Yttrandefrihetsgrundlag § 2(1991:1469): "Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande."
Sveriges nationella kulturpolitiska mål (antaget av riksdagen 2009): "Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling."
Ur rapporten Ingen regel utan undantag (2013), Konstnärsnämnden: ”All offentlig verksamhet har ett ansvar för att den offentliga konsten integreras i samhällsmiljön”.
Vilken är den viktigaste konstpolititiska frågan inför valet 2018?
"Det viktigaste är att konstnärer får materialla förutsättningar för att utöva sitt yrke." Daniel Birnbaum, överintendent Moderna Museet, i KONSTNÄREN #4-2017
”Konsten har ingen uppgift – det är konstens stora uppgift.” Mats Caldeborg, konstnär
”Att fråga om konst är viktigt, är som att fråga om hjärtat är viktigt för levande varelser.” Marianne Lindberg de Geer, konstnär
”Konst är ett underbart sätt att väcka sitt eget jag.” Anish Kapoor, konstnär
”Kulturen hjälper oss att förstå vår samtid och ger oss möjligheten att leva innehållsrika liv. Visst, kultur kan vara ett medel för tillväxt, men reduceras kulturen till ett sådant riskerar vi att ur synfältet tappa kulturens kraft, magi och själ. /…/ Ekonomi är ett medel och kultur ett mål.” Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm i en text för Statens Kulturråd
”Alla de människor som dagligen söker sig till olika konst- och kulturupplevelser gör det därför att konsten på ett unikt sätt förbereder oss för att möta tillvarons komplexitet, hjälper oss att bredda och fördjupa våra erfarenheter och insikter, visar hur tradition leder mot förnyelse och omprövning, skapar såväl hopp som förundran, oro som framtidstro och, inte minst, ger starka känslomässiga upplevelser” Niklas Rådström, författare, DN, 2009-04-28
”I ett samhälle med hårt tryck på produktion har konsten en viktig uppgift i att påminna oss om vår mänsklighet, att vi själva och även andra människor är sårbara. Konsten kan tillföra en poesi som är radikal för hur vi ser på världen och oss själva. Den offentliga konsten är enormt viktig just nu." Magdalena Malm, direktör för Statens Konstråd
”I takt med att den offentliga konsten har utvecklats har konstnärer också klivit in i stadsutvecklingsprocesser. Konsten har blivit en del av den fysiska planeringen. Konstnärlig kompetens anlitas inte bara i utförandefasen, utan också i planfaserna och på sätt garanteras långsiktiga konstnärliga värden. När konstnärer involveras i stadsutvecklingsprocesser bidrar det ofta till att skapa ett helhetsperspektiv. Det kan handla om att skapa verklig dialog för att komma fram till var ett bostadsområde bör förtätas...” Rapport om den offentliga konstens roll för boendemiljöer (2017), Statens Konstråd
”Att jag valde konstnärsvägen berodde på den tilltro som visades mig i klassrummet. Kreativiteten har sedan hjälpt mig att utforska, uttrycka, tycka om att vara muslim, svensk och konstnär, att få vara komplex. Konsten har gett mig redskap att undersöka min identitet. Fler borde få möjlighet att hitta den egna rösten.” Saadia Hussain, konstnär