Debattartikel publicerad av Dagens Samhälle 2021-11-18
Många kommuner driver egna konsthallar, museer och kulturhus och är därmed en mycket viktig del av bild- och formkonstnärernas arbetsmarknad i Sverige. Ändå ligger ersättningarna till de konstnärer som ställer ut i kommunal regi på väldigt låga nivåer. Det är dags att se till att kommunerna får den finansiering och de verktyg som krävs för att kunna betala skäliga ersättningar till konstnärer för utställningsuppdrag! Sedan 2009 finns ett avtal mellan staten och bildskaparorganisationer, avtalet för medverkans- och utställningsersättning (också kallat MU-avtalet), som anger vilka ersättningar som bör utgå till bild- och formkonstnärer i utställningsuppdrag. Avtalet är bindande för statliga utställningsarrangörer men principerna skall vara vägledande för alla utställningsarrangörer med offentlig finansiering.
I en översyn av MU-avtalet gjord av statens kulturråd frågade man över 500 utställningsarrangörer i offentlig såväl som privat sektor om hur de tillämpar avtalet. Kommuner är den överlägset största gruppen av arrangörer från offentlig sektor. Hela 163 av de tillfrågade arrangörerna i enkäten är kommunala konsthallar, museer och kulturhus som ställer ut bildkonst, form och konsthantverk. Trots att 76% av de kommunala arrangörer som svarat på enkäten hävdar att de följer MU-avtalet uppger många i fritextsvar att de inte har resurser att ersätta konstnärerna enligt avtalet. I själva verket ligger ersättningarna i många fall bara på en miniminivå. 8 av 10 av alla arrangörer svarar att de aldrig eller sällan avtalar om högre nivåer än de miniminivåer som finns i avtalet.
Det är också mer regel än undantag att konstnären inte får ersättning för det arbete som den gör inför, under och efter en utställning. Det innebär att konstnärerna i princip arbetar gratis åt många kommunala arrangörer och därmed sponsrar kommuner med sin arbetstid. Det är en situation som inte skulle vara acceptabel för någon annan yrkeskategori. '
Det är helt uppåt väggarna att en så stor del av konstnärernas arbetsmarknad fungerar så dåligt. Vi är övertygade om att de flesta arrangörer är medvetna om, och vill förbättra situationen. Det framgår också i Kulturrådets rapport att även arrangörerna vill se en förändring: den vanligaste föreslagna åtgärden från arrangörerna för att öka tillämpningen av MU-avtalet är ökad finansiering. Den utredning om återstart av kulturen, "Från kris till kraft" som nyligen släpptes av Kulturrådet lyfter också frågan om skäliga ersättningar: "en förutsättning för att icke-statliga aktörer fullt ut ska följa MU-avtalet, och i högre grad ge konstnärer rimlig ersättning, är att de har ekonomiska förutsättningar att göra det". De föreslår också också att en utveckling av kultursamverkansmodellen inom bild- och formområdet skulle vara att inkludera fler kommunala konsthallar i modellen.
Vi i Konstnärernas Riksorganisation, som företräder många av de bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare som ställer ut i kommunal regi, välkomnar de här förslagen men vill se en snar förändring. Vi kräver att stat, kommuner och regioner löser situationen med de låga ersättningarna. Det är helt oacceptabelt att konstnärer år 2021 jobbar gratis åt kommunerna!
Sara Edström, ordförande i Konstnärernas Riksorganisation
Linda Marie Karlsson, vice ordförande i Konstnärernas Riksorganisation