Att ta del av de berättelser som nu har delats är enormt drabbande och berör oss på djupet. Så här ska det inte gå till varken i konstvärlden eller någon annanstans. Vi vill uttrycka vårt stöd och framföra ett varmt tack till alla aktiva inom samtidskonsten som delat med sig av sina upplevelser. Det är starkt, modigt och så otroligt viktigt att berättelserna kommer fram - en förutsättning för att kunna åstadkomma en varaktig förändring.
Konstområdet präglas av hård konkurrens, bristande avtal och ojämlika förhandlingspositioner. De dåliga arbetsvillkoren och osäkra uppdragen är tyvärr en grogrund för oönskade beteenden och sexuella trakasserier. Bild- och formkonstnärer är fria utövare som ofta arbetar ensamma och är i en beroendeställning till arrangörer, konstinköpare och gallerister. Sker ett övergrepp finns det sällan någon arbetsgivare att söka stöd hos utan att riskera framtida arbete. Denna situation förbättras knappast av korta och ogynnsamma avtal, eller helt avsaknad av kontrakt.
Som ordförande för Konstnärernas Riksorganisation - som företräder bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare - kommer vi att ta frågan på största allvar. För att kunna förebygga, bemöta och anmäla sexuella trakasserier inom konstvärlden behövs det ett medvetet och aktivt arbete från alla aktörer. Vi måste tillsammans börja bygga en kultur som är fri från misshagligheter, rädsla och övergrepp. Bild- och formkonstnärer, intendenter, professorer, konststudenter och alla andra inom konstområdet ska kunna verka under goda arbetsvillkor fritt från trakasserier och diskriminering. Om övergrepp inträffar ska vi kunna känna oss trygga att anmäla utan oro för repressalier.
- Vi vill se att alla aktiva inom vårt fält - alltifrån enskilda individer till institutioner såsom skolor och utställningsarenor - tar sitt ansvar och påbörjar arbetet för att förhindra trakasserier och övergrepp. Anklagelser om övergrepp och trakasserier måste omedelbart leda till åtgärder och de som berättar ska bemötas med respekt.
- Politiker med ansvar för kommunala, regionala och statliga konstinstitutioner, skolor och myndigheter måste påbörja arbetet med en nollmission för att konstnärer och kulturskapare ska få en trygg arbetsmiljö.
- Nollmissionen innebär att chefer, konstansvariga och handläggare får i uppdrag att presentera planer, rutiner, åtgärder och regelbundna uppföljningar.
- På samma sätt måste den privata sektorns museer, gallerister, konsthandlare och konstmässor börja arbeta med en nollmission för att alla aktörer inom konstvärlden ska kunna känna sig trygga.
- Det här innebär att nyckelaktörer inom konstvärlden måste utbildas och få verktyg anpassade till sina respektive funktioner, vilket bör vara ett offentligt uppdrag som ges till lämplig kulturinstitution.
- Det behövs också mer kunskap om hur det ser ut inom olika delar av kulturvärlden, och vi har därför förslagit att Myndigheten för Kulturanalys ska göra en bred undersökning av den svenska kultursektorn.
Vi är tacksamma över att alla dessa kvinnor, transpersoner och icke-binära inom konstvärlden har hittat kraften att säga stopp. Vi ska göra vad vi kan för att bidra till en anständig konstvärld. Vi kommer att integrera frågorna i vårt löpande arbete, bland annat inför valet 2018. Det är nog nu. Ingen ska behöva tolerera övergrepp och trakasserier. Trygghet ska råda även inom konstvärlden.
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation
Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation