uppsala1.jpg

Ett steg närmare ateljéstöd

17 december 2015

Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Örebro, Gävle - listan kan göras lång på städer där konstnärerna får ateljéstöd. Det kan tyckas självklart att även konstnärerna i Uppsala - landets fjärde största kommun, ska ha samma möjligheter. Men riktigt så ser det inte ut.


(publicerad i Konstnären #3-2013)

Redan 1999 fick kulturnämnden ett uppdrag att undersöka möjligheten till ateljéstöd, sedan blev det tyst ­- fram till alldeles nyligen. Då väckte en motion av Miljöpartisten Küllike Montgomery liv i debatten. Küllike fick både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med sig. Nu kommer ärendet återigen att utredas, den här gången ska även behovet av bättre arbetslokaler ses över.

- Jag väntade mig väl inte att de skulle klubba ett ateljéstöd, det är en lång process. Men jag är väldigt nöjd med att Kommunfullmäktige tillstyrkte en utredning av konstnärernas situation – det visar på god vilja. Och det är ovanligt att oppositionen får igenom ett förslag på det här sättet, säger Küllike Montgomery.

Engagemanget från KRO/KIF Uppland har varit stort. Samma dag som kommunfullmäktige klubbade sitt beslut, dök en skara engagerade medlemmar upp för att dela ut flygblad utanför Uppsala Konsert & Kongress. När jag träffar Kajsa Haglund, ordförande i KRO/KIF Uppland, några dagar innan, är hon hoppfull men också krasst realistisk. Det har varit en lång resa och motargument från politiskt håll har nyligen framförts i media.

- En uppfattning är att ”konstnärer ska vara företagare och man kan inte stödja alla företag”.

Men jag tycker att det är dags nu. Det är självklart att vi i Uppsala också ska ha ateljéstöd. Det är något vi har jobbat för i många år.
Hon får medhåll av Johan Fremling, skulptör och kassör i KRO/KIF Uppland. För honom skulle ateljéstödet innebära ett nytt sätt att arbeta på.

- Jag håller till i en källarlokal i dag, det är begränsande och lite dåligt ljus. Med ett ateljéstöd skulle man kunna skaffa sig en lokal som var mer ändamålsenlig för den verksamhet man bedriver.

Konstnären Sanne Sihm ser ateljéstödet som en hjälp på vägen till konstnärlig frihet. Hon har svårt att instämma i bilden av bild- och formkonstnären som en driven företagare där produktionen måste anpassas för att svara upp till allmänhetens efterfrågan.

- Vi strävar efter den fria konsten, men om den ska vara köpt för att man ska ha råd att hyra en ateljé – vad blir det då? Självklart ska det finnas ateljéstöd.

En annan del i förslaget som antogs i fullmäktige innebär att även nyutexaminerade konstnärer ska inkluderas när behovet av ateljéer utreds. Uppsala har ingen konstnärlig utbildning på högskolenivå. Men fanns attraktiva ateljéer att erbjuda, skulle det kunna locka unga konstnärer att återvända till stan, tror Küllike Montgomery.

- Ska konstnärer ha egna företag hänger det också på att man kan försörja sig på sin konst. I början av karriären har man inte den möjligheten, då blir det svårt att göra det man är utbildad för.

Text och bild: Rose-Marie Fasth

På bilden Kajsa Haglund och Johan Fremling

 

Artikeln i Konstnären #-2014:

13-12-01_kro-kif_uppland_ateljestod_konstnaren.png


Nyhetsarkiv


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!