Mötet var som ett första steg i att arbeta mer nätverks- och arbetsfrämjande. I samtal med några av kulturråden efteråt ställde vi lite frågor som vi redovisar här nedan.
Frågor och svar med Mike Bode, bildkonstnär och kulturråd i Istanbul, Turkiet.
Finns det något som du kom att tänka på i efterhand som Konstnärernas Riksorganisation i Sverige skulle kunna göra för att förenkla samarbeten mellan svenska professionella bild- och formkonstnärer och ert värdland?
Det råder tuffa förhållanden för konstnärer i Turkiet idag. Konsten stöds främst av ett fåtal privata institutioner, förmögna familjer och privatpersoner snarare än staten och det finns därför inte några offentliga medel eller konstnärliga uppdrag i någon större omfattning. Under dessa förhållanden är det väldigt svårt för unga konstnärer att ta sig in i konstlivet eller försörja sig på sin konst och många av de professionella konstnärerna söker sig utomlands för att hitta stöd och stipendier. På grund av detta är den turkiska konstmarknaden allmänt sätt öppen för att samarbeta internationellt. Därför tror jag att det kan vara förhållandevis lätt att ta kontakt med både konstnärer, organisationer och gallerier i Turkiet. Kan också nämnas att även om Istanbul är en relativ dyr stad är olika typer av producenter och hantverkare relativt billiga och rikliga jämfört med andra europeiska länder. Därför kan Istanbul vara en attraktiv plats för konstnärer för vissa typer av produktioner.
Vilken typ av information skulle du eventuellt löpande vilja kommunicera till våra medlemmar?
Till skillnad från Paris och Washington där kulturråden har tillgång till utställningsrum så har vi ingen egen utställningsverksamhet i Istanbul. Däremot undersöker vi sätt att stimulera och utveckla olika former av residensverksamhet, så på sikt kan det finnas möjligheter för nya konstnärsutbyten. Vi bistå gärna med relevant information till er när vi har det. Just nu för vi också en dialog med Statens konstråd om möjligheten att visa svensk och turkisk videokonst i anslutning till konsulatets entré.
När en konstnär deltar i ett samarbete i ert värdland, dels om det handlar om direkt samarbete med utlandsmyndigheten eller om ni enbart är facilitator och projektet genomförs med annan huvudman – vilka problem stöter ni löpande på som skulle behöva redas ut? Sedan tidigare är ersättning från extern huvudman ett sådant problem. Kan en manual på engelska om skälig ersättning enligt svensk standard vara något att använda?
Ett av de främsta problemen för konstnärer i Turkiet handlar om ersättningar. I brist på offentliga medel, uppdrag och möjligheter är man tyvärr alldeles för ofta van vid att arbeta utan lön i gengäld för ”exponering”. Detta är något som vi beaktar förstås och just nu försöker vi få en överblick om det har gjorts några studier om konstnärernas villkor i Turkiet som skulle vara intressanta att följa upp. Jag tror säkert att det kan finnas ett intresse från Turkiska konstnärer att veta mera om KROs sätt att arbete och jag tror definitivt att det skulle vara intressant med en manual på engelska, kanske anpassat till olika typer av förhållanden ute i världen. Jag tänker att i vissa fall kan det även vara intressant med en kort sammanfattning av några av era rapporter. Värt att notera att inte alla konstnärer läser engelska här, så det kunde också vara intressant för er att samarbeta med Turkiska aktörer som AICA (http://aicaturkey.org/) eller UPSD (http://www.upsd.org.tr/) för kunskapsutbyte och kanske även feedback på manualen och hur det på bästa kan komma till nytta i Turkiet.
Några övriga sakfrågor du vill förmedla till Konstnärernas Riksorganisation som gäller specifikt för det land som du arbetar i?
2011 gjorde Holländska konsulatet i Istanbul med stöd från den Holländska utbildnings ministeriet en omfattande kartläggning av kulturen i Turkiet (uppdaterades 2019). I kartläggningen finns en särskild del om samtidskonsten* som kan vara intressant för era medlemmar att läsa. Där finns information om de viktigaste konsthändelser, aktörer, föreningar och en del om konstnärernas villkor i Turkiet.
Fråga och svar med Pia Lundberg, London, Storbritannien.
Vilken typ av information skulle du eventuellt löpande vilja kommunicera till våra medlemmar?
Vi skulle kunna informera om specifika projekt, när vi gör lite större satsningar på konstområdet. Häromdagen öppnades den stora utställningen Animalesque på BALTIC Centre for Contemporary Art i Gateshead/Newcaste, ett samarbete med Bildmuseet Umeå med verk fyra svenska eller Sverigebaserade konstnärer. Den visas fram till den 19 april 2020. Det är väl ett typiskt projekt som era medlemmar kan ha glädje av att känna till?
När en konstnär deltar i ett samarbete i ert värdland, dels om det handlar om direkt samarbete med utlandsmyndigheten eller om ni enbart är facilitator och projektet genomförs med annan huvudman – vilka problem stöter ni löpande på som skulle behöva redas ut? Sedan tidigare är ersättning från extern huvudman ett sådant problem. Kan en manual på engelska om skälig ersättning enligt svensk standard vara något att använda?
Oftast genomförs projekten med annan huvudman och med stöd från oss på ambassaden. Vi har inte stött på så många problem hittills, men ersättningsfrågan brukar diskuteras ibland. Det är inte alltid huvudmannen kan erbjuda ersättning enligt svensk standard, och då brukar båda parter få kompromissa så att de kan mötas. En manual på engelska kan nog vara bra, kanske kan den publiceras på er hemsida så att det lätt går att länka till den?
Några övriga sakfrågor du vill förmedla till Konstnärernas Riksorganisation som gäller specifikt för det land som du arbetar i?
Håll ett öga på Brexit-utvecklingen. Beroende på vilken typ av Brexit det blir kommer konstsektorn påverkas på olika sätt. Frågor som diskuteras här idag gäller bl a arbetstillstånd, upphovsrätt, ersättningar vid försäljning av konst och tullavgifter.