Det är några av frågorna som KRO/KIF och BUS lyfter i samband med en lunchbriefing för riksdagsledamöter från sex partier och två departement på temat ”Konsten att skapa Bildupphovsrätt 2.0”. Seminariet arrangeras av Niclas Malmberg (MP) och Per Lodenius (C).
– En stark bildupphovsrätt är en viktig pusselbit för att konstnärer ska kunna tillgodogöra sig värdet av sin konst, för att Sveriges dynamiska och nyskapande konstscen ska ges förutsättningar att utvecklas och för att digitaliseringen och den tekniska utvecklingen medför nya utmaningar, inleder konsthantverkaren Åsa Berndtsson, ordförande BUS.
Följerätten
En ny statlig utredning (SOU 2014:36) föreslår att konsthandeln ska göras mer transparent för att konstnärerna ska få ta del av den följerätt de har rätt till när konstverk säljs vidare. Konstnären Ernst Billgren förklarar varför:
– Mellan åren 2001-2014 rapporterades 536 följerättsgrundande försäljningar av mina verk. Av dessa kom 5 från gallerier, alltså mindre än en procent. Det verkar ju orimligt lite. Så jag googlar och hittar 18 gallerier som just nu säljer mina grejer på andrahandsmarknaden. Ingen av dem har någonsin rapporterat in följerätt för mina verk.
– Det är alltså så att värdeökningen av din konst går till köparen. Så du tjänar inget på det? säger riksdagsledamoten Agneta Gille (S) förvånat.
Ernst Billgren ler och svarar:
– Hade jag köpt mina egna grejer från början hade jag varit rik idag. En sak lärde jag mig tidigt i karriären. Gallerister kör dyrare bilar än konstnärer. Det är inte så konstigt när de själva kan bestämma vilka utgifter de vill ha. Exempelvis har jag själv ingen större lust att betala skatt, men gör det ändå. Galleristerna däremot betalar inte följerätten, trots att även den är lagstadgad.
Den statliga utredningen föreslår att minimibeloppet för följerätten ska höjas.
– Skulle man höja miniminivån på följerätten, ja, då skulle många grafiker inte få någon ersättning alls. En hel yrkeskår skulle förlora på det, säger Billgren.
Nästan två tredjedelar av Sveriges professionella konstnärer tjänar mindre än 13 300 kr i månaden före skatt.
Privatkopieringsersättningen
Idag får bild- och formkonstnärer ingen ersättning från privatkopieringsersättningen trots den tekniska utvecklingen. Internet är i dag en enorm källa för privat kopiering av bilder men omfattas inte av privatkopieringsersättningen. Om bara var tioende besökare på Sveriges konstmuseer, konsthallar och gallerier fotar med sin mobilkamera innebär det att tiotusentals bilder tas varje vecka på Sveriges museer, konsthallar och gallerier.
– Med tanke på den tekniska utvecklingen är det i dag högst tveksamt om Sverige lever upp till de internationella avtal vi ingått med krav på att upphovsmännen ska ges kompensation för privat kopiering av bildkonstnärers verk, säger Erik Forslund, jurist på BUS.
Visningsersättningen halkar efter
Den individuella visningsersättningen, som konstnärer får då konstverk visas offentliga rum, har urholkats de senaste åren. Mycket talar för att den borde vara likvärdig med den biblioteksersättningens individuella del, alltså det som författare och illustratörer får när deras böcker lånas ut på biblioteket. Systemen berör lika många levande upphovsmän. De båda yrkesgrupperna har likartade ekonomiska och sociala villkor.
– Den individuella visningsersättningen borde vara drygt 50 miljoner kronor för att vara på samma nivå som biblioteksersättningen, säger Mats Lindberg, vd på BUS.
Män får i genomsnitt 38 % mer i individuell visningsersättning än kvinnor (11 075 kr vs 8 020 kr). Det här speglar att myndigheter har köpt in mer verk av män och att dessa verk syns på mer centrala platser där mycket folk rör sig än kvinnors konstverk.
– En ökad ersättning skulle göra systemet mer jämställt, då ersättningstaket trycker ned volymökningen i systemet. Samtidigt behövs en bred genusundersökning, något vi efterfrågat i flera år, säger Lindberg.
Avgift på äldre konst där upphovsrätten slutat gälla
I en statlig utredning (SOU 1997:106) förespråkas en transaktionsavgift på äldre konst, där upphovsrätten slutat gälla (70 år efter upphovspersonens dödsår). Avgifterna ska gå till att skapa en fond för unga och mindre etablerade konstnärer. Systemet finns bland annat i Norge och är mycket framgångsrikt. Förslaget kompletterar nuvarande upphovsrättsliga ersättningsordning som bara gynnar etablerade konstnärer och deras efterlevande, då det skulle skapa förutsättningar för nya generationer konstnärer att utveckla sitt konstnärskap.
– Grundidén är fantastisk. Dåtidens stora mästare skapar förutsättningar för nya generationer konstnärer. Det skapar förutsättningar för att främja en underfinansierad bransch och en god återväxt av samtida konst vilket även gynnar konsthandeln på lång sikt, säger konstnären Katarina Jönsson Norling, riksordförande KRO.
Regissören och skådespelaren Marika Lagercrantz, nyvald ordförande för KLYS, lyfte även in behovet av att Sverige måste bli bättre på att främja den starka svenska konstscenen:
– Tyskland har 160 institutioner i 94 länder som främjar tysk konst utomlands. Här borde Sverige göra mycket mer.
Per Lodenius (C) avslutar lunchen:
– Niclas och jag vill tacka för de viktiga förslagen. Vi måste fortsätta dialogen om det här. Vi är lekmän och det är ni som är experterna. Vi fastnar lätt i film och musik, och tänker inte på bilderna. Så den här kunskapen och förståelsen måste spridas.
Pontus Björkman
På bilden: Regissören Marika Lagercrantz, ordf KLYS, konstnären Katarina Jönsson Norling, ordf KRO, konsthantverkaren Åsa Berndtsson, ordf BUS, juristen Julia Billgren, konstnären Ernst Billgren, Mats Lindberg, vd BUS och juristen Erik Forslund, BUS.