Daniel Birnbaum, överintendent på Moderna Museet, inledde eftermiddagen:
– Svensk konst blir till i dialog med det som kommer utifrån. Fullt så totalhomogen är inte svenska konstlivet längre, sa han med hänvisning till bland annat den pågående utställningen med Loulou Cherinet (intervju i KONSTNÄREN här).
Projektet Konsten att delta
Om berättelser med rötter i olika kulturer görs synliga på våra konstinstitutioner blir konstupplevelsen en möjlighet att känna sig representerad och delaktig i ett land.
Därpå följde ett samtal med medverkande i nätverksprojektet Konsten att Delta. Moderatorn Ann-Christin Nykvist, ordförande för Sveriges Konstföreningar, frågade projektledaren Ola Öhlin vad som nu är de största utmaningarna för att nätverksprojektet, som bland att vill underlätta för konstnärer på flykt att komma in i det svenska konstlivet, ska kunna utvecklas vidare:
– Intresset runt om i landet är jättestort. Vi måste hitta former för att permanenta insatsen så vi kan vara ett stöd på fler platser. Den årliga projektfinansieringen är en form som hindrar långsiktig utveckling. Om berättelser med rötter i olika kulturer görs synliga på våra konstinstitutioner blir konstupplevelsen en möjlighet att känna sig representerad och delaktig i ett land. Det ökar också kännedomen och intresset för den mångfald som omger oss.
Konstnärerna Reza Hazare och Christina Hallin är ett av ”konstnärsparen” projektet. Hur har asylsökandet påverkat Reza Hazares konstnärskap, frågade Nykvist:
– Det var svårt i början. Vi var många asylsökande i ett litet rum. Men så fick jag tag på papper och pennor, konsten är en så viktig del av mig själv.
.
Vilka har varit de största utmaningarna?
– Det är svårt att hitta framkomliga vägar i ett nytt land och få kontakt med gallerister, agenter, professionella partners. Nu har jag genom projektet lyckats hitta några vänner som jag får stöd av. Av Christina har jag fått hjälp med ateljé och bostad, och nu har jag även gjort en biblioteksutställning och ställt ut på mångkulturellt centrum.
Christina Hallin berättar om sin medverkan i Konsten att delta:
– Min värld har vidgats, och jag har fått helt nya perspektiv och lärt mig massor om exempelvis Afghanistan och Syrien. Reza och jag är så olika två personer kan bli men trivs väldigt bra tillsammans.
Konstens villkor enligt KD, L, MP och S
De kulturpolitiska talespersonerna visade ett starkt engagemang för konsten och de talade väl om kulturens och konstnärerna betydelse i samhället. Men när de kom in på konkreta åtgärder blev det emellanåt svårare att få klara besked. Utfrågningen gjordes av konstnären Katarina Jönsson Norling och konsthantverkaren Sanna Svedestedt Carboo, ordförande respektive vice ordförande för KRO/KIF. De tog avstamp i Konstnärsnämndens nya inkomstrapport som bland annat visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärer före skatt ligger på 13 000 kr.
Miljöpartiets kulturpolitiska talesperson
Niclas Malmberg (MP) började med att hänvisa till den handlingsplan för bild och form som regeringen lagt fram, och som bland annat innehåller en satsning på projektet Konst händer i miljonprogramsområden samt ett tillskott på fyra miljoner till IV-ersättningen. Han framhöll också den statliga konstnärsutredning som pågår och att ”bild och form” nu ska ingå i kultursamverkansmodellen.
Ska staten ha ett direktiv för enprocentsregeln som även gäller för statliga bolag?
– Ja.
Niclas Malmberg tog även fasta på ett par motioner som Miljöpartiet har lagt, bland annat om en ny Konstnärsfond, inspirerad av en norsk modell. Tanken är att det ska tas ut en avgift på äldre konst för vilken upphovsrätten slutat gälla. På så sätt bidrar gamla mästare till att samtida konstnärer ges tid att arbeta konstnärligt. På sikt skulle även konsthandeln tjäna på det, enligt Malmberg. Han menade också att visningsersättningen är för låg och att den borde indexregleras. På frågan om han ville höja den till samma nivå som biblioteksersättningen sa han, ”Absolut, det borde vara samma villkor för olika yrkesgrupper.” Han ville också få till en konstnärsallians, på likande vis som scenkonstallianserna, för att bild- och formkonstnärer ska kunna få en jämnare inkomst över tid.
Moderatorerna frågade om det kommer satsningar på konstnärers villkor i höstbudgeten 2017, den sista stora budgeten som regeringen lägger före valet 2018?
– Det kan komma ytterligare satsningar i den, exempelvis kring visningsersättningen och på samverkansmodellen.
Ska konstnärliga gestaltningar och enprocentsregeln vara en del av politiken för Gestaltad livsmiljö?
– Ja, absolut.
Ska staten ha ett direktiv för enprocentsregeln som även gäller för statliga bolag?
– Ja.
Kristdemokraternas kulturpolitiska talesperson
Roland Utbult (KD) började med att slå fast att det är tråkigt att staten bara satsar 0,79 procent av statsbudgeten på kultur. Han visade hur kristdemokratisk kulturpolitik kan fungera genom att exemplifiera med Västra Götalandsregionen. Där har bland annat hans kollega Conny Brännberg, ordförande i regionens kulturnämnd, tillfört en miljon kronor för medverkansersättning.
Hur ska politiken göra det lättare för konstnärer att försörja sig på konstnärlig verksamhet i Sverige, undrade Katarina Jönsson Norling.
– Jag kommer försöka att påverka Kristdemokraternas höstbudget, svarade Utbult, och försöka få vår kongress att fatta beslut om att partiet ska ta fram ett kulturpolitiskt program. Sen ska vi lyfta frågorna inom alliansen. En engagerad politiker kan göra skillnad.
Vill Kristdemokraterna göra som Västra Götaland och tillföra och öronmärka statliga medel för medverkansersättning?
– Ja, jag får ta ett snack med Conny Brännberg om hur det kan samordnas mellan de politiska nivåerna.
Vill Kristdemokraterna höja visnings-ersättningen?
– Ja.
Visningsersättningen har sedan 2010 halkat efter biblioteksersättningen med 20 miljoner kr och glappet mellan systemen är nu 38 miljon kr. Vill Kristdemokraterna höja visningsersättningen?
– Ja.
Norge har en välfungerade Konstnärsfond, som bland annat finansieras av en avgift på äldre konst för vilken upphovsrätten slutat gälla. Är det en modell Kristdemokraterna skulle vilja se i Sverige?
– Vi tycker det är en bra modell. Fem procents avgift som i Norge låter bra.
Tycker du att konstnärliga gestaltningar av våra livsmiljöer ska vara en del av den nya politiken för Gestaltad livsmiljö?
– Ja, den offentliga konsten ska in i det programmet.
Tycker du att enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar ska vara en del av den politiken?
– Jag tycker enprocentsregeln ska finnas med som en tumregel men inte som lagstiftning. Man ska uppfordras till att använda den.
Nu börjar ju arbetet med att formulera en kulturpolitik inför valet 2018. Vilka bild- och formkonstfrågor kommer du att lyfta in där?
– Vi måste göra det mer lönsamt och tryggt att vara konstnär. Göra det möjligt att leva och verka som konstnär.
Liberalernas kulturpolitiska talesperson
Varifrån kommer ditt engagemang för konsten och konstnärerna, Bengt Eliasson (L)?
– Konst och kultur är livsnödvändigt och har fördjupat mitt liv och blir allt viktigare. Jag får utrymme för kulturfrågorna inom mitt parti, och har ganska lätt att få gehör för dem i budgeten.
Så ni har ett budgetförslag på mer än en procent av statsbudgeten?
– Det ligger åtminstone över det vi har i dag.
MU-avtalet och enprocentsregeln ska också bli tvingande.
Medianinkomsten för bild- och formkonstnärer ligger på 13 000 kr före skatt, visar Konstnärsnämndens nya inkomstrapport. Det kan jämföras med hela kulturskapargruppens medianinkomst som är 18 200 kr. Medianinkomsten för hela befolkningen ligger på drygt 24 000 kr. Hur tror du dessa inkomster påverkar bild- och formkonsten och utövarna? frågade Sanna Svedestedt Carboo.
– För mig har rapporten varit en ögonöppnare. Vi måste se på både inkomstsidan och utgiftssidan. Vi kan inte bara höja anslagen och samtidigt beskatta bort mer. Vi måste se till att kulturen genomsyrar flera politikområden. Enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar är ett bra exempel. Den är även en plan- och bygglagsfråga, så vi borde se över lagstiftningen så den kommer in där. Även vad det gäller gratisarbetet på utställningsscenen är jag beredd att titta på lagstiftningsdelar, så det ställs offentliga krav.
Kulturrådet har precis sammanställt siffror över hur arrangörer, främst länsmuseer, som får pengar via Kultursamverkansmodellen ersätter bild- och formkonstnärer. Den genomsnittliga ersättningen 2016 var 7 670 kr. Av dessa var utställningsersättningen 5142 kr, dvs ersättningen för visningen av verken. Medverkansersättningen (omkostnader och löner) uppgick till 2528 kr. Alla utom de som producerar innehållet till utställningarna får betalt för sin arbetstid. Det betyder att konstnärerna genom uteblivna inkomster finansierar en stor del av konstinstitutionernas uppdrag, den att erbjuda invånarna en vital konstscen.
I förra årets partienkät svarade Liberalerna att ni ville stärka konstnärernas svaga förhandlingsposition. Hur skulle det kunna gå till? frågade Katarina Jönsson Norling.
– Det kan göras genom upphandlingsprinciper. Men även genom att någon stöttar konstnärerna i förhandlingarna. Hur det ska gå till, vet jag inte men det måste stärkas upp. Den enskilda konstnäreren ska inte stå själv i förhandlingen. Det är lätt att bli tillplattad av en byråkrat, det vet jag själv efter att ha varit verksam i kommunalpolitiken i många år.
Vill Liberalerna tillföra och öronmärka statliga medel för medverkansersättning?
– Både ja och nej. Staten måste ta ansvar för sin del.
Vill du till hösten satsa pengar på visningsersättningen?
– Nej jag vill prioritera vad vi skrev in i budgeten förra året, bland annat satsningar på Kultursamverkansmodellen (100 miljoner) och förändringar av plan- och bygglagen. Men det slutgiltiga målet måste vara att biblioteksersättningen och visningsersättningen blir lika stora. Men en liten satsning på visningsersättningen, det borde vi kunna få med.
Nu börjar ju arbetet med att formulera en kulturpolitik inför valet 2018. Vilka bild- och formkonstfrågor kommer du att lyfta in där?
– Konstnärers villkor och kultursamverkansmodellen ska vi satsa på. När vi lagt in ett nytt område i samverkansmodellen, bild och form, måste vi tillföra mer pengar också. Därför ska staten satsa mer där. MU-avtalet och enprocentsregeln ska också bli tvingande.
Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson
Gunilla C Carlsson (S) inledde med att ta fasta på att kulturen ger människor möjlighet att växa som individer. Men vad kan göras för att stärka konstnärernas villkor, undrade moderatorerna:
– Scenkonstallianserna är viktiga verktyg liksom kultursamverkansmodellen och vi måste få de tre politiska nivåerna att våga satsa på kultur. Man ska kunna leva på sitt konstnärskap genom att sälja det man gör. Politiken kan hjälpa till som vi nu gör med strategin för designexport. Det är ett sätt.
Ska bild- och formkonsten in i exportstrategin?
– Svenska Institutet lyfter fram svensk konst utomlands. Som kulturpolitiker ska vi hitta flera sätt att skapa fler arbetstillfällen. Enprocentsregeln är ett sätt att stärka efterfrågan. I exempelvis Göteborg byggs det som aldrig förr och det är nu viktigt att få in konstnärerna i början av processerna.
Det görs 7 miljoner besök på konsthallar, konstmuseer och gallerier årligen. Trots det växandet intresset för konsten är bild- och formkonstnärers medianlön nästan bara hälften av medianinkomsten för övriga befolkningens. Mot denna bakgrund var det med glädje vi såg att den socialdemokratiska kongressen fattade beslut om att ta fram en Kulturpolitisk plattform. Vad ska den innehålla; hur ska den lyfta bild- och formkonstens villkor, undrade Katarina Jönsson Norling.
– Det är för tidigt att säga. Jag ser fram emot konstnärsutredningen som nu görs. Den kommer att ge oss mer på fötterna, för att se vad vi ska jobba vidare med.
Vi har låtit två erkända konstnärer räkna på sina kulturbidrag till en kommunal konsthall och ett regionalt konstmuseum. När de tog med kostnaderna för sin arbetstid visade det sig att de finansierat de här offentliga arrangörernas utställningar med mellan 180 000 respektive 387 000 kr. Så ser det ut på de flesta ställen. Har S några förslag på lösningar av den här situationen? frågade Sanna Svedestedt Carboo.
– Vi har skärpt till MU-avtalet och behöver skärpa det ytterligare.
Borde staten ställa krav på konstnärliga gestaltningar i samband med de statliga investeringsstöden för att stimulera bostadsbyggandet?
– Ja, det tycker jag.
S vill ju att det offentliga ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar. Är du beredd att ställa samma krav på utställningsarrangörer som erhåller statliga medel? Det vill säga att MU-avtalet ska tillämpas och arbetstid ersättas?
– Ja, absolut.
Kommer det satsningar på konstnärers villkor i den sista stora budgeten som regeringen lägger före valet 2018?
– Vi har satsat fyra miljoner på IV-ersättningen, vi har satsningen Konst händer. Vi har satsat på Kultursamverkansmodellen som generar jobb. Men IV-ersättningen måste vi ta med oss.
Borde staten ställa krav på konstnärliga gestaltningar i samband med de statliga investeringsstöden för att stimulera bostadsbyggandet?
– Ja, det tycker jag.
Varför är det så svårt för politiken att satsa på konsten? Just finansieringen av bild- och formkonsten har ju urholkats de senaste tio åren.
– Vi hade stora underskott när vi tog över.
Men nu visar ju budgeten på stora överskott?
– Ja, nu hoppas vi att få ska få igenom fler förslag. Vi måste vara beredda att satsa mer på bild- och formkonsten.
Tycker du att konstnärliga gestaltningar av våra livsmiljöer ska vara en del av politiken för Gestaltad livsmiljö?
– Ja
I dag har många kommuner och landsting formella system för att enprocentsregeln ska gälla. Men staten, som borde vara ett föredöme, har inga direktiv alls. Det finns nu en blocköverskridande majoritet för ett statligt direktiv för när och hur statliga bolag, verk och myndigheter ska arbeta med konstnärlig gestaltning. Tycker du att staten borde utarbeta ett direktiv nu?
– Ja.
Borde staten ställa krav på konstnärliga gestaltningar i samband med de statliga investeringsstöden för att stimulera bostadsbyggandet?
– Ja, det tycker jag.
Katarina Jönsson Norling avslutar med att dra ned applåder när hon i slutet säger att politikerna inte vill införa några särlösningar för konstnärer, men missar att hela konstvärlden är en väldig särlösning där konstnärer förväntas arbeta gratis.
Årets konsttårtor
Michel Östlund, ordförande för IAA/KRO, presenterar årets två traditionsenliga konsttårtor som är bakade av Chokladfabriken och i år efter skisser av konstnärerna Christina Hallin och Reza Hazare, båda deltagare i projektet ”Konsten att delta”.
På bilden Reza Hazare med sin Buddhatårta. Foto: Reza Hazare.
Buddhafigur av Reza Hazare
Tårtan handlar om att skapa medvetenhet om hur Buddhatempel och andra antika kvarlämningar i Afghanistan förstörs av regeringen genom att de tillåtit ett statsägt kinesiskt gruvföretaget att få mineralkoncessioner till den historiskt viktiga staden Mes Aynak, 40 km sydöst om Kabul, och det pågår utan att det internationella samfundet bryr sig. Området är över 5000 år gammalt, och där finns över 400 Buddhaskulpturer och tempel.
På bilden Michel Östlund och Christina Hallin
Muren av Christina Hallin
Tårtan handlar om världens murar som nu byggs av rädsla och hat. President Trumps mur mot Mexico, murar mellan religioner, raser, män och kvinnor, mellan fattiga och rika. Murar för att stänga ute flyktingar.
World Art Day är instiftat av The International Association of Art (IAA) som är en officiell partner till FN-organet UNESCO. Bakom det sjätte firandet i Stockholm stod IAA/Konstnärernas Riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare & industriformgivare och Riksförbundet Sveriges Konstföreningar.
Text och bild av Pontus Björkman/KRO
Foton från politikersamtalen: Jessica Lindeberg/KLYS
Här finns Sveriges Radios reportage från World Art Day 2017.
Här finns en videoinspelning av World Art Day 2017.
Nedan följer presentationen av World Art Day 2017:
WORLD ART DAY 2017: Vad döljer sig bakom den samtida konstscenen?
Varmt välkommen till World Art Day som firas med konsttårta och konstpolitiska samtal på Moderna Museet torsdag 20 april 2017.
Vad vill Sveriges kulturpolitiker göra för att stimulera och stärka den svenska bild- och formkonsten? Vilka blir konsekvenserna för demokratin om den socioekonomiska bakgrunden är avgörande för om du vågar välja konstnärsyrket? Vad innebär konstnärers ekonomiska och sociala otrygghet för samhället och mångfalden på konstscenen? Och vad kan göras för att underlätta för nyanlända konstnärer att ta plats i det svenska konstlivet?
Den fria konsten är en central del av vår demokrati, men villkoren och strukturerna gör det svårt att vara konstnärligt yrkesverksam i Sverige. Bild- och formkonstnärers medianlön före skatt är 13 000 kr i månaden, visar Konstnärsnämndens nya inkomstrapport. Rapporten visar också att en mycket stor andel av konstnärerna kommer från en social bakgrund där föräldrar har en högskoleutbildning.
Inledning: Daniel Birnbaum, överintendent Moderna Museet, ger en kort internationell utblick
Scen 1: Scen 1: Samtal med konstnärerna Christina Hallin och Reza Hazare som både deltar i projektet Konsten att delta: Bild och form samt Ola Öhlin, projektledare
Scen 2: Fyra separata samtal med Gunilla C Carlsson (S), Niclas Malmberg (MP), Bengt Eliasson (L) och Roland Utbult (KD), alla kulturpolitiska talespersoner för sina partier.
Scen 3: Konsttårta och kaffe
Varmt välkommen till World Art Day som firas med konstnärlig tårta och konstpolitiska samtal.
Datum och tid: torsdag 20 april 2017. Samtal kl 13.00-15.00. Konsttårta och kaffe: 15.00 – 15.45.
Plats: Biografen på Moderna Museet, Skeppsholmen, Stockholm
Samtalsledare:
Scen 1: Ann-Christin Nyqvist, ordförande Sveriges Konstföreningar
Scen 2: Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt Carboo för Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)
ANMÄLAN: Obligatorisk föranmälan görs här: www.kro.se/wadanmalan. World Art Day: 100 kr/person inkl tårta och kaffe. Gratis inträde för medlemmar i KRO/KIF och studerande vid konsthögskolorna.
Arrangörer: The International Association of Art (IAA)/Konstnärernas Riksorganisation, Sveriges Konstföreningar, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare