Konstnärernas Riksorganisation är mycket positiv till den senaste tidens utveckling när det gäller diskussionen kring AI-system, och vill vara tydliga med vår inställning genom att publicera våra krav på att den upphovsrättsliga förfoganderätten och den konstnärliga integriteten respekteras för alla former av verksutnyttjande inför och i samband med AI-utveckling och AI-tjänster.
Konstnärernas Riksorganisations övergripande krav på att det upphovsrättsliga skyddet och den konstnärliga integriteten respekteras
Den som önskar nyttja ett verk måste som utgångspunkt alltid fråga upphovspersonen om tillstånd. Det gäller när material samlas in, när det används för så kallad inlärning, vid processandet av AI-system samt då AI-tjänster nyttjas av användare.
Om tillstånd ges ska upphovspersonens konstnärliga anseende eller egenart (den konstnärliga integriteten) och rätten att bli namngiven ändå alltid skyddas. Men också de upphovspersoner som inte alls vill låta sina verk nyttjas upphovsrättsligt för, av eller i AI-system måste respekteras.
Det måste också säkerställas att det inte sker någon som helst personuppgiftsanvändning eller annat integritetskränkande vid insamling, inlärning, processande och/eller tillhandahållande av AI-system och AI-tjänster. Det kan till exempel handla om motiv, en stil, signatur eller annat som knyts till en viss upphovsperson.
Upphovspersonen ska då hens verk önskas nyttjas, tillfrågas och ersättas.
Den reproduktion av verk som tillåts ske för att utvinna ny kunskap och upptäcka samband (tendenser) genom text- och datautvinning (såsom det definierats upphovsrättsligt), kan aldrig anses omfatta annat nyttjande än för just det. Om upphovspersonen på lämpligt sätt har förbehållit sig den rätt som avses där (så kallad opt out) kan det inte ske överhuvudtaget.
AI år 2025
Två år efter den publika lanseringen av flera generativa AI-program och tjänster konstaterar Konstnärernas Riksorganisation att det idag finns betydligt mer kunskap om hur AI påverkar och kommer att förändra stora delar av vårt samhälle. Samtidigt har riskerna blivit tydligare, och det är uppenbart att den fortsatta AI-utvecklingen måste integreras och samordnas med det samhälle och den marknad där den verkar. I de regleringar som införts under denna period, särskilt den så kallade AI-förordningen, framhålls vikten av att respektera upphovsrätten och den personliga integriteten – grundläggande principer som måste värnas och upprätthållas.
Med artificiell intelligens i alla dess former finns det goda förutsättningar och förhoppningar om att tekniken kan åstadkomma fantastiska resultat inom forskningen, i samhället och på marknaden. Det är dock beroende av att utveckling och användning av olika former av AI-system respekterar grundläggande värden och mänskliga rättigheter, däribland upphovsrätt och personlig integritet.
Konstnärer, formgivare och konsthantverkare, liksom andra upphovspersoner, har sedan länge utformat sina marknader och sin kreativa verksamhet med stöd av upphovsrättens exklusiva förfoganderätt till de egna verken samt den respekt som föreskrivs för både verket och upphovspersonen. Detta stadgas i nationell konstitution och lag, i överenskommelser inom EU och i internationella konventioner.
Konstnärer, formgivare och konsthantverkare utgör en betydelsefull del av de kulturella och kreativa branscherna (KKB) som blivit en allt viktigare del av näringslivet och arbetsmarknaden i Sverige och omvärlden. De kulturella och kreativa branscherna är en ekonomisk motor med en enorm tillväxtpotential och har stor betydelse kulturellt. Branschen utgör ett så kallat mjukt maktmedel (soft power) med förmågan att påverka genom attraktionskraft och övertygelse snarare än tvång eller betalning. Något som är av stor vikt idag när demokratiska värden allt oftare begränsas och inte respekteras. Så sent som i april 2024 förklarade regeringen att KKB är en ny typ av basnäring för Sverige. Detta måste återfinnas i de förutsättningar för stöd, beslut och regleringar som fattas avseende AI-industrin i Sverige och EU.
Ett viktigt steg för det framtida förhållningssättet till AI-utvecklingen togs vid AI-toppmötet i Paris i februari 2025, där ett gemensamt uttalande undertecknat av EU och 61 länder (däribland Sverige) presenterades. Storbritannien och USA valde att inte signera . I uttalandet klargörs bland annat (p4) behovet av inkluderande dialoger med flera intressenter i frågor avseende mänskliga rättigheter och immateriella rättigheter.
Kort härefter, den 14 februari 2025, meddelade regeringen att det tillsatts en arbetsgrupp i Regeringskansliet med uppgift att samordna frågor om immaterialrätt och att bidra till att ta fram en inriktning för regeringens målsättningar på området. I pressmeddelandet förklaras bland annat att industriellt, kreativt och kulturellt skapande är centralt för svensk innovations- och konkurrenskraft. Med betydande samhällsutmaningar, hårdnande global konkurrens och snabb teknikutveckling ser regeringen behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå.
I sammanhanget är också Riktlinjer för användning av generativ AI i offentlig förvaltning, publicerade av Myndigheten för digitalförvaltning (DIigg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) den 21 januari 2025. I riktlinjerna finns tydliga skrivningar kring bland annat användningen av upphovsrättligt skyddat material, personuppgifter samt också behovet av etiska överväganden.