Det var verkligen ett exceptionellt läge när pandemin slog till och staten snabbt skulle klura ut lösningar för hur den skulle kunna stötta en kultursektor som riskerade att gå under. Ingen av oss visste hur länge det skulle pågå, ingen hade varit med om någonting liknande förut.
I det läget hade det varit av största vikt att vi i konstnärsorganisationerna, så som Konstnärernas Riksorganisation, som verkligen har koll exakt på hur det ser ut för den enskilda konstnären, fått vara med och påverka hur krisstöden utformas. Vi försökte upprepade gånger få igenom det budskapet till myndigheterna men då det skulle gå snabbt så hävdade myndigheterna att det inte fanns tid för minsta lilla remissrunda.
Vi hävdar att om vi fått bara en dag på oss så hade vi kunnat peka ut saker som skulle bli bättre för de som behövde krisstöden och bättre för de som hanterar dem. Riksrevisionens granskning visar nu att myndigheterna har översvämmats av frågor och klagomål, bland annat därför att de inte givit någon motivering till de som fått avslag. Det som är verkligt allvarligt är att många som borde ha fått krisstöd inte fick då deras ansökningar saknade någon detalj eller hade råkat skickas till fel instans. Särskilt bild- och formkonstnärer har under hela denna tid haft extra svårt att uppfylla de kriterier som myndigheterna har ställt upp.
”Det är helt enkelt svårt för en konstnär att veta hur många tavlor man kommer sälja nästa månad och att kunna bevisa det” säger Gunnar Myrberg, projektledare för utredningen på Riksrevisionen. Sanningen är ju den att det aldrig ens har gått att söka ersättning för förlorad försäljning av konst eller konsthantverk, något som är många bild- och formkonstnärers huvudsakliga inkomst från sin konstnärliga näringsverksamhet.
Sara Edström
Riksordförande, Konstnärernas Riksorganisation
Foto: Jann Lipka