En bakgrund till enprocentsregeln
Enprocentregeln innebär att minst en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer ska investeras i byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning. De goda exemplen är många och förekommer på tusentals platser runt om i Sverige. Regeln har bidragit till att den offentliga konsten är ett de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer. Den platsspecifika konsten når även medborgare som inte aktivt söker sig till konstupplevelser, till exempel barn till föräldrar med litet intresse för konst. Regeln är en av samhällets viktigaste verktyg för att bidra till uppfyllandet av "var och ens rätt att njuta av konst" (artikel 27) , som det står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Enprocentsregeln antogs första gången av riksdagen 1937 i syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för konst i planering och byggande av offentliga miljöer. ”Konsten är på väg att bliva allas egendom”, som dåvarande ecklesiastikministern Arthur Engberg uttryckte det.
Den offentliga konsten bidrar med en existentiell och humanistisk dimension till våra gemensamma livsmiljöer. Den slår broar mellan tid och rum, den kan tjänstgöra som samlande plats för erfarenheter av omvälvande händelser, ljusa som mörka, och den kan vara en del av det kollektiva minnet över offentliga personer. Den kan väcka känslor och frågor som inspirerar till samtal, den kan ifrågasätta normer och synliggöra maktstrukturer.
De politiska församlingarna i kommunerna har det yttersta ansvaret för de offentliga rummen. Det kommunala planmonopolet ger kommuner rätten att bestämma hur mark inom kommunen ska användas, bebyggas och gestaltas. Genom de styrdokument som planprocessen inbegriper kan kommunerna sätta upp höga ambitioner och krav på konstnärliga gestaltningar för såväl det offentliga som privata byggandet. På så sätt kan medborgare garanteras en likvärdig tillgång till offentlig konst oavsett i vilken kommun en bor. Var och ens rätt att njuta av konst förverkligas.
Rekommendationer till kommuner
Konstnärernas Riksorganisations rekommendationer om hur enprocentsregeln ska tillämpas av kommuner finns i kapitel tre i manualen Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik som innehåller bakgrund, argumentation, checklistor, "Så här gör man"-guiden, tips och goda exempel från kommuner runt om i landet.
Hur tillämpas enprocentsregeln av kommunerna och regionerna och staten?
Konstnärsnämndens rapport 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö från 2020 som jämför utvecklingen avseende offentlig konst i Sverige mellan 2012 och 2018 visar att fler kommuner (41%) och regioner (55%) tillämpar enprocentsregeln som en regel än tidigare. Konstnärsnämnden konstaterar också att många fler kommuner och regioner förhåller sig till regeln. Bara en tredjedel av kommunerna svarar att de inte tillämpar regeln alls eller inte vet om de gör det. Konstnärsnämnden tar dessa siffror som intäkt för att enprocentsregeln har stärkts mellan 2012 och 2018. (s. 98)
En viktig utveckling är att andelen konstnärliga råd i regioner och kommuner har ökat från 37 procent till 77 procent. ”Råden är i högre grad sammansatta av flera kompetenser, bl.a. konstnärer och konstkonsulter samt med större delaktighet av brukare.” (s. 10)
Rapporten uppger att andelen kommuner och regioner som har beslutat om konst policys eller riktlinjer för den offentliga konsten inte har ökat nämnvärt – mer än hälften av respondenterna har uppgivit att de har en konstpolicy eller motsvarande – men det finns en större medvetenhet om det finns riktlinjer för konsten eller ej. 2012 svarade betydligt fler ”vet ej” på frågan om det fanns en policy eller riktlinjer för konstnärlig gestaltning än sex år senare. (s. 40) Anmärkningsvärt är att storstäderna saknar riktlinjer för konstnärliga gestaltningsuppdrag. (s. 67)
Enprocentsregeln är också viktig för konstnärernas uppdragsmarknad när det byggs mycket. I Konstnärsnämndens rapport uppges att antalet gestaltningsuppdrag var 33 procent fler 2018 än vid den tidigare undersökningen 2012. Knappt 500 konstnärer fick gestaltningsuppdrag och minst lika många fick skissuppdrag under 2018. (s. 100)
Hur kan politiken, konstnärer och företag stärka arbetet med den offentliga konsten och enprocentsregeln?
Staten bör
1) ge direktiv till sina myndigheter, verk och bolag när och hur enprocentsregeln ska tillämpas, 2) förtydliga gestaltningsfrågorna i Plan- och bygglagen (PBL), 3) villkora statliga stöd till byggande med att enprocentsregeln ska tillämpas och 4) se till att Statens Konstråd håller en heltäckande handbok över arbetet med offentlig konst som underlättar för offentliga och privata aktörer att anta regelverk, arbeta med effektiva processer och nå hög kvalitet i gestaltningarna, samt 5) administrera en upphandlingsdatabas över konstnärer så att utövarna inte behöver registrera sig i ett stort antal olika databaser.
Se Alice Bah Kuhnke (MP), kulturminister, och Olof Lavesson (M), kulturutskottets ordförande, svara (23/8-2018) på frågan"Kommer ni under kommande mandatperiod (2018-2022) ge statliga bolag, verk och myndigheter direktiv om enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar?" (klippet är 35 sekunder): www.youtube.com/watch?v=dVMyiczIJbI.
Regioner bör 1) anta enprocentsregeln i fullmäktige och anta regelverk så att den tillämpas inom ramen för kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården, 2) stödja de kommuner i länet som har behov av och är intresserade av kompetens, fortbildning och resurser för att kunna arbeta effektivt med enprocentsregeln och offentlig konst (t. ex. upphandlingar), samt 3) stödja utvecklandet av metoder och bidra med fortbildning för att konsten och kulturen ska finnas med i samhällsplaneringen genom exempelvis cultural planning (läs mer hos Boverket).
Kommuner bör 1) anta enprocentsregeln i fullmäktige och ett tydligt regelverk för arbetet enprocentsregeln så att såväl det offentliga (exempelvis genom ägardirektiv för kommunala bolag) och privata (exempelvis använda markanvisningar och exploateringsavtal) arbetar med konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer. I kapitel tre i manualen "Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik" finns bakgrund, argumentation, checklistor, "Så här gör man"-guiden, tips och goda exempel från kommuner runt om i landet.
Medborgare (konstnärer, aktiva i en konstnärs- eller konstförening etcetera) kan lägga ett medborgarförslag i den kommun som man är skriven i för att den ska anta eller stärka tillämpningen av enprocentsregeln. Här finns påverkanspaket med färdiga mallar: Påverkanspaketen.
Konstnärers roller i arbetet med den offentliga konsten breddas
Så här skriver Statens Konstråd i sin Rapport om den offentliga konstens roll för boendemiljöer (2017): ”I takt med att den offentliga konsten har utvecklats har konstnärer också klivit in i stadsutvecklingsprocesser. Konsten har blivit en del av den fysiska planeringen. Konstnärlig kompetens anlitas inte bara i utförandefasen, utan också i planfaserna och på sätt garanteras långsiktiga konstnärliga värden. När konstnärer involveras i stadsutvecklingsprocesser bidrar det ofta till att skapa ett helhetsperspektiv. Det kan handla om att skapa verklig dialog för att komma fram till var ett bostadsområde bör förtätas, om att påverka utformningen av en hel bro, eller som i Kiruna om att omvandla materialet från rivna bostadshus till minneslandskap för de som där levde sina liv.”
Mer kunskap och information
I kapitel tre i manualen "Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik" finns bakgrund till enprocentsregeln, argumentation, checklistor, "Så här gör man"-guiden, tips och goda exempel från kommuner runt om i landet. Här finns även länkar till kommuner, regioner och myndigheter som har tagit fram konstpolicies och riktlinjer för arbetet med enprocentsregeln.
Vi har tagit fram Rekommendationer för gestaltningsuppdrag som lyfter vad som kan vara bra att tänka igenom i gestaltningsprocessens olika faser och som kan användas både av beställare och konstnärer.
Konstnärernas Riksorganisation erbjuder kurser och föreläsningar om enprocentsregeln och gestaltningsuppdrag, både för konstnärer, kommuner och beställare. Här finns mer information och kontaktuppgifter.
Som medlem i Konstnärernas Riksorganisation erbjuds du en löpande omvärldsanalys av utlysningar av gestaltningsuppdrag , kurser och juridisk rådgivning om avtal och processer.
Konstnärscentrum (i fem regioner) erbjuder offentliga och privata uppdragsgivare information, förmedling av konstnärer och annat som berör konstnärlig gestaltning.
De flesta av landets regioner och landsting, och även de större kommunerna, har kunniga och erfarna konstenheter. De regionala konstkonsulenterna jobbar ofta med rådgivning kring upphandling av konst (här hittar du deras kontaktuppgifter).
Stockholm konst och Göteborg konst har utförlig information om sitt arbete med enprocentsregeln.
Här finns Årets konstkommuner med analys och de enskilda kommunernas svar på frågor om bland annat enprocentsregeln.
Statens Konstråd har ett regeringsuppdrag att arbeta med och utveckla ett kunskapsnav för offentlig konst. Målet med kunskapsnavet är att en ska kunna hitta konkret information i olika frågor som rör allt från hur man startar ett konstprojekt till hur man förverkligar och förvaltar det. Navet ska inspirera och stärka utvecklingen av offentlig konst i hela Sverige.
I Riksantikvarieämbetets rapport Riktlinjer för förvaltning av offentlig konst beskrivs hur man på ett systematiskt sätt kan planera, genomföra och följa upp förvaltningen av den offentliga konsten. Dessa riktlinjer kan användas av exempelvis kommuner och landsting, eller andra aktörer i förvaltande position.
Konsten att gestalta offentliga miljöer är en gemensam publikation av Statens konstråd, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Arkitektur-och Designcentrum. Myndigheterna undersöker tillsammans med ett stort antal offentliga och privata aktörer liksom olika yrkesgrupper metoder för samverkan vid tretton olika gestaltningsprojekt under åren 2010–2014.
Här är en historisk återblick av enprocentsregeln i längre artikel ur KONSTNÄREN av Robert Stasinski.